Busschauffören tror inte att priset har någon betydelse för varför man fuskåker. "Det är en typ av maktdemonstration. Det tycker väl att det är onödigt att betala om de inte behöver. Nu kommer det till och med resenärer i tioårsåldern som bara går in och sätter sig på bussen och är uppkäftiga. De har inget kort och säger att de ska åka med ändå", säger han.
Arbetsdagen börjar bakom ratten. Den gröna bussen står redo vid centralstationen i Katrineholm.
– En del chaufförer har nog en klump i magen för att köra vissa turer. Jag blir mest förbannad, ledsen och besviken att det ser ut som det gör i samhället. Det finns en oro hela tiden, säger busschauffören, som vill vara anonym.
Han kan förutse problemen, baserat på linjen och tiden han kör. Den hårda tonen, hoten, den ständiga stressen och fuskåkandet är återkommande. Situationen har blivit så pass dålig att vissa chaufförer valt att sluta köra buss, berättar han.
– Min uppfattning är att det sker mer stök sent på kvällarna. Runt åtta, nio och tio på kvällen. Det kan vara både vardagskvällar och helger, säger busschauffören, som arbetar för Nobina som i sin tur kör bussarna åt Sörmlandstrafiken.
Region Sörmland har gjort stora satsningar med utökade kontroller. CSG AB, som utför biljettkontroller för Sörmlandstrafikens räkning, har i år redan delat ut 387 böter. Det är 51 fler än under hela 2023. Men busschauffören anser att kontrollanterna borde kunna åka ut oftare.
– Vi vet ju exakt vilka sträckor och tider som är värst. Jag önskar att vi kunde ha ett bättre samspel med kontrollanterna. Då kan kontrollerna utnyttjas mer effektivt.
Johan Tollén, kommunikatör för kollektivtrafik på Region Sörmland, säger till tidningen att kontrollanterna ska täcka hela länet alla dagar i veckan och att de inte har någon möjlighet att vara på plats överallt.
– Våra kontrollanter är inga ordningsvakter eller väktare. De har i uppgift att kontrollera att resenärer har giltig biljett. Vi kan styra kontrollanternas närvaro till turer där vi ser att problemet med betalningsvägran är som störst, vilket vi också gör vid behov, säger Tollén.
Han fortsätter:
– Förarna är anställda av trafikföretagen och precis som för alla anställda överallt är det arbetsgivaren som i första hand hanterar frågor om arbetsmiljö. Vi uppmanar därför förare som upplever otrygghet att ta det med sin arbetsgivare så att det fångas upp på rätt sätt.
Han berättar om flera hotfulla situationer, som att resenärer hotar med att det kan hända familjen något om de inte får åka med. Han nämner också en händelse som skedde för tio år sedan när en passagerare tömde en brandsläckare över en busschaufför.
Förr fanns en knapp som kallades "Betalningsvägran". Den förde statistik på hur många gånger det hände att någon inte betalade. Då kunde Sörmlandstrafiken se exakt hur många det var som fuskåkte, vilken avgång och tid. Men enligt Sörmlandstrafiken var inte knappen kopplad till någon annan åtgärd än registrering av tjuvåkningen.
– Det var ett jättebra underlag för dem, men den har de tagit bort. Jag kan inte förstå varför, säger busschauffören.
Tillbaka till bussresan. Nästa station – Rosenbusken. Busschauffören berättar om ett konkret exempel från en vanlig kvällstur.
– Fem killar kommer in och tänker inte betala för sig. De bara går in och sätter sig, eller fuskar med biljetterna. Det är ett ljud som plingar när man scannar biljetten, och jag ser att de inte har betalat. Då går jag bak i bussen och konfronterar dem. Ibland händer det att jag får ringa polisen.
"Man mår dåligt av det"
– Vi vill inte ställa till med bråk. Förut tog vi konflikten ofta, men Nobina har sagt att vi inte ska driva det så långt att det blir bråk, utan de ska bara få åka med. Men man mår dåligt av det, säger han.
Nobina uppger att de är medvetna om busschaufförernas situation.
– Det är ett samhällsproblem och såklart oacceptabelt. Vi ser inte att antalet incidenter ökar, men varje gång det sker är det en gång för mycket. Vi har möten med Sörmlandstrafiken och kommunerna för att se vilka platser och linjer som behöver åtgärder, sedan välkomnar vi fler kontrollanter men även väktare som rör sig ute i trafiken, vilket vi framfört till Sörmlandstrafiken, säger Malin Säker, kommunikationschef på Nobina.
På frågan om han känner sig utsatt som busschaufför: "Ja, det gör nog alla mer eller mindre, beroende på hur hårt man tar åt sig och hur mycket man konfronterar dem", säger han.
Vad har ni för policy när det kommer till tjuvåkning?
– Föraren ska alltid sätta sin egen säkerhet först och undvika bråk. Våra rutiner säger att föraren ska uppmana alla att betala, men inte agera polis. Om någon vägrar betala ska det rapporteras. Sedan har varje buss även en larmknapp så att föraren vid hotfulla situationer kan larma trafikledningen, säger Malin Säker.
Den kyliga decembervinden viner utanför bussen. Arbetspasset är över för dagen. Frustrationen växer för varje timme. Chauffören har tröttnat på att känna sig som en dörrmatta, som folk tror att de kan kliva på hursomhelst.
– Det finns ju gränser. Till slut blir man helt uppgiven. Vi är många som känner att vi inte får något stöd från Sörmlandstrafiken och kontrollanterna, säger han.
