Jennie Hjertberg är strateg på samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun.
Att Katrineholm ska bli Sveriges cykelvänligaste stad är den politiska majoritetens och tjänstemännens ambition. Målet finns beskrivet i den kommunplan som gäller till och med 2026. I planen står det att gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska prioriteras och att förutsättningarna för pendling ska stärkas. "Det ska vara möjligt och tryggt att cykla året runt", går det att läsa i planen.
För att uppfylla målet om att bli Sveriges cykelvänligaste stad tycks behovet av vinterväghållning därför vara stort. Vi låter Jennie Hjertberg, strateg inom trafikområdet på samhällsbyggnadsförvaltningen, utveckla resonemanget.
– För att fler ska välja cykeln behöver vi både bygga nytt och ta hand om befintligt cykelnät. Sammanhängande cykelbana och väghållning året runt var de två viktigaste punkterna för dem som svarade på cykelenkäten från kommunen förra året. Därför är det extra bra att gång- och cykelbanor är prioriterade i den nya riktlinjen för vinterväghållning, säger hon.
Vi ville sticka ut hakan
Anneli Hedberg (S)
Ordförande i service- och tekniknämnden
Service- och tekniknämndens ordförande, Anneli Hedberg (S), förklarar hur visionen om att bli mest cykelvänlig kom till.
– När vi skrev vår kommunplan ville vi sticka ut hakan och ha hög ambition när det gäller cykling. Vi noterade också att vi redan då låg ganska bra till i en undersökning som Cykelfrämjandet hade gjort. Där hamnade vi på plats tre av 73, bland de mindre kommunerna. Då resonerade vi som så att det inte är ouppnåeligt att komma på plats ett och valde därför att ta med det som målsättning, säger hon.
Anneli Hedberg (S) tycker att det är viktigt att bygga nytt, men också att underhålla de cykelbanor som redan finns.
För att nå målet krävs, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, att kommunen är uthållig i att genomföra de politiska uppdragen, med särskilt fokus på ett tryggt och säkert trafiksystem, nollvisionen, trafiksäkra skolvägar och ett väl utbyggt och underhållet cykelnät.
Just nu arbetar kommunen med att sammanställa och ta fram förslag på åtgärder för att utveckla cykelnätet, utifrån synpunkter som har inkommit från allmänheten. Än är det ingenting som kommunen vill att tidningen och dess läsare ska få någon inblick i.
Utanför Kurirens redaktion susar en och annan cyklist förbi.
– Vi har under hösten gått igenom de många bra tips som invånare skickade till oss, parallellt med att vi diskuterat våra styrdokument och vad det betyder att vara en cykelvänlig stad. Åtgärdsplanen blir ett resultat av det arbetet, men den behöver arbetas med lite till innan vi kommunicerar den, säger Jennie Hjertberg.
Så här kan det se ut vid cykelstället intill Lövatunneln.
Anneli Hedberg poängterar vikten av att göra det framkomligt på vintern för folk som ska ta sig till jobb och skola.
– Det handlar om tillgång till gång- och cykelbanor, att de underhålls bra, men också att det finns cykelgarage och pumpar. Nu måste vi bygga ut cykelnätet och underhållet blir mer viktigt året runt, vilket är prioriterat. Där man vet att folk använder cykelbanorna till jobb och skola måste vi också prioritera snöröjningen på dessa stråk, säger Anneli Hedberg.
Det finns åtskilliga mil gång- och cykelväg i Katrineholm.
Samtidigt köpte kommunen för ett antal år sedan in en maskin som sopsaltar gång- och cykelbanorna. I år har den lånats ut till Nyköpings kommun eftersom Katrineholms kommun inte har råd att använda den och Nyköpings gick sönder.
Kommunen tycker att sopsaltningsmaskinen är för dyr att använda och har därför lånat ut den till Nyköpings kommun den här säsongen. Bilden är inte tagen i Katrineholm.
Var det en felprioritering att köpa maskinen?
– I gång- och cykelplanen som togs fram 2015 står det att vi ska prova nya metoder för snöröjning och halkbekämpning. Det var utifrån det vi ville testa sopsaltning. Därefter konstaterade vi att det blev mycket dyrare att sopsalta. Ett år fick vi extra pengar från fullmäktige, men när vi inte längre får det ser vi inte att vi har möjlighet att använda maskinen, säger Anneli Hedberg.
Att tro att det ska vara barmark är en utopi
Håkan Andersson
Enhetschef på service- och teknikförvaltningen
Håkan Andersson är enhetschef på service- och teknikförvaltningen och ansvarar för gatumiljön. Han håller med både Anneli Hedberg och Jennie Hjertberg om att halkbekämpningen ska skötas så bra som möjligt för att göra Katrineholm mest cykelvänlig. Samtidigt är ekonomin en utmaning, vilket är en anledning till att det tidvis är svårt att ta sig fram både på cykel och till fots när snön har vräkt ned.
Håkan Andersson säger att personalen arbetar hårt för att få gång- och cykelbanorna så framkomliga som möjligt.
– Vi prioriterar gång- och cykelbanorna, övergångsställena samt busshållplatserna när vi pratar om snöröjning, halkbekämpning och sandupptagning. Sedan har vi ett cykelstråk som är nio kilometer som vi alltid prioriterar först. Men att tro att det ska vara barmark är en utopi. Vi har en begränsad ekonomi och inte hur mycket resurser som helst, konstaterar Håkan Andersson.
Då ska snösvängen ut
Nedanstående kriterier utgör vägledning för, men avgör inte ensamt, vid vilka snödjup och i vilken prioritetsordning snöröjning ska ske inom Katrineholms kommun.
Prioritet 1 (start vid tre cm snö):
Gång- och cykelbanor, hållplatser, övergångsställen samt huvudstråken Stockholmsvägen–Vasavägen–Eriksbergsvägen–Norrköpingsvägen och Oppundavägen–Vingåkersvägen (före detta genomfarten).
Prioritet 2 (start vid sex cm snö):
Bussgator och större gator såsom Linnévägen, Kungsgatan, Djulögatan, Sveavägen, Trädgårdsgatan, Västgötagatan och Fabriksgatan.
Prioritet 3 (start vid tio cm snö):
Mindre gator såsom Tivoligatan, Päronvägen, Remnavägen, Stallgårdsvägen, Alsjögatan och Tallbacken.
Källa: Katrineholms kommun
De prioriterade gång- och cykelbanorna går mellan Nävertorp, centrum och Duveholmsgymnasiet. Några andra prioriterade cykelbanor går mellan Lövåsen, Laggarhult och Åsen. Här under ser du kartan med de prioriterade gång- och cykelbanorna.
De blå linjerna visar de gång- och cykelbanor som snöröjs allra först.
Över lag plogas det och handskottas när det har kommit en viss mängd snö och snöfallet har avtagit.
– Men de prioriterade cykelstråken försöker vi ploga även under pågående snöfall. Sedan finns det alltid folk som har åsikter. Medborgare ringer på förmiddagen och undrar varför plogningen inte är klar, samtidigt som vi har alla resurser ute. Jag vill berömma personalen för det arbete de lägger ned. Men är det något som berör är det snöröjningen, det ska gudarna veta, säger Håkan Andersson.
Många cyklar genom Lövatunneln varje dag.
Med hjälp av specialinköpta, hemliga datorprogram från SMHI kan kommunen följa väderläget flera gånger om dagen och förutse vilka åtgärder som behövs kring snöröjning och halkbekämpning. Varje vecka har kommunen en beredskapsledare som håller koll på det.
– De fyra närmaste dygnen brukar vara mest tillförlitliga, säger Dennis Carlsson, beredskapsledare, när tidningen hälsar på.
Det innebär också miljörisker med salt i miljön. Det finns inget positivt med det
Håkan Andersson
Enhetschef på service- och teknikförvaltningen
Håkan Andersson ger en nyanserad bild av varför sopsaltningsmaskinen inte längre används till att göra barmark på de prioriterade gång- och cykelvägarna. Enligt honom handlar det inte bara om ekonomin, utan också om miljön.
– Först är det väldigt tidskrävande och dyrt, men det innebär också miljörisker med salt i miljön. Det finns inget positivt med det. Sedan fungerar det inte att sopsalta när det blir för kallt. Då måste vi ändå ut och ploga och sanda. Säkerheten kommer naturligtvis först, men vi strävar efter att använda ekonomin på bästa sätt och tänka på miljön.
Cykelmarkeringarna slits i snabb takt.
Hur säkerställer ni att snöröjningen fungerar för att uppnå målet om att bli Sveriges cykelvänligaste stad?
– Vår ambition är att vi strävar efter att cykel- och gångbanor alltid ska ha högsta prioritering enligt våra riktlinjer för vinterväghållning. Men vi är medvetna om att vi alltid kan förbättra oss lite till, säger Håkan Andersson.
