Henrik Fittinghof, lärare på Järvenskolan.
Det är sen förmiddag och en flod av elever rinner förbi lunchserveringen på Järvenskolan. Idag serveras texmexgryta med ris och nachochips, en rätt många tycks gilla.
Läraren Henrik Fittinghof kommer förbi med en laddad tallrik och hans budskap är glasklart:
– Kommer eleverna utvilade och mätta till skolan, kan vi uträtta underverk. Så enkelt är det.
Ser du ofta motsatsen?
– Ja, och det är synd för jag tycker skolmaten är väldigt bra. Idag äter jag vegetariskt och det brukar vara jättegott.
Vid ett bord i matsalens stora hav äter ett gäng elever lunch. Betyget på skolmaten varierar.
Det godaste som finns är kycklingköttbullarna med potatis och sås.
Melissa
Elev i årskurs sju på Järvenskolan
– Ibland är det jättegod mat som idag. Men det är jättestarkt och då kan man inte äta så mycket, fast man vill. Jag gillar vanlig husmanskost, men inte grytor. Det godaste som finns är kycklingköttbullarna med potatis och sås, säger Melissa, som går i sjuan.
För Meja, som sitter bredvid henne, finns en räddning.
– Jag tycker det är bra att det finns knäckebröd, så man kan ta en macka om man inte gillar maten.
Lunchdags på Järvenskolan.
Varför tror tjejerna att vissa skippar skolmaten? En del kanske tycker det är jobbigt att äta med många andra runtomkring, tror Malva.
– Det kan finnas de som känner sig obekväma med att äta inför andra. Jag tror många tycker det är jobbigt. Men man får hjälp om man äter med sina vänner i skolan, tipsar hon.
Malva berättar att hon oftast inte gillar skolmaten, hon tycker också att den kan vara för stark.
–Antingen köper jag något i kiosken eller också äter jag när jag kommer hem. På eftermiddagen blir jag ofta trött och hungrig. Panerad fisk är gott och det är den enda rätt jag äter mycket av.
Amelia och Malva går i sjuan på Järvenskolan.
Amelia brukar försöka se till så att klasskompisen Malva äter.
– Jag tycker det är viktigt att äta skollunchen, man förlorar så mycket energi annars.
– Även om jag är ganska kräsen av mig äter jag upp om Amelia hämtar till mig, för jag gillar inte att slänga mat, säger Malva.
För Amelia är skollunchekvationen enkel matematik.
– När man jobbar i skolan blir man trött och för att få tillbaka energin måste vi äta. Äter man inte kommer det inte att gå bra på lektionerna och det kan leda till sämre betyg. Allt det där går runt, säger hon.
Skolmat på Järvenskolan.
Nu känner Amelia sig bekväm i matsalen, men så var det inte riktigt när hon började på högstadiet tidigt i höstas.
– Nej, i början av sjuan vågade jag inte äta så mycket. Jag var egentligen inte mätt, men tänkte på om de andra skulle tycka att jag åt mycket eftersom de åt lite. Men med det här gänget känner jag mig trygg och de lägger på ordentligt med mat. Som min kompis Lydia, som alltid lägger upp mycket på tallriken och äter rätt. Då kan jag också äta.
Amelias storasyster Melodie, som stannat till vid bordet, ger sig in i diskussionen. Hon tror att en annan orsak till att man hoppar över skollunchen är smalhetsidealet.
Alla vågar kanske inte äta.
Melodie
Elev i årskurs nio på Järvenskolan
– Alla vågar kanske inte äta. Vissa tänker mycket på sin kropp och på hur mycket de äter, så de äter inte i skolan. Kanske inte ens hemma heller, säger hon.
På frågan om gänget runt matsalsbordet reagerar om en kompis inte äter kommer ett samfällt "Ja!".
En bit bort äter läraren Maria Bostanci lunch ihop med en kollega.
– Jag betalar för skollunchen och äter här varje dag. Jag tycker det är jättebra mat. Broccolisoppan är supergod, säger hon.
Maria Bostanci, lärare på Järvenskolan.
I strävan att få elever att fylla på energi under skoldagen har hon en önskan till skolkafeterians utbud.
– Nu finns det färdiga knäckemackor och polarklämmor i skolans kafeteria, men jag skulle vilja att det fanns lite matigare mackor. Man skulle ju kunna prova för att se om det skulle gå åt.
Hennes kollega flikar in att det kanske också är idé att även låta kafeterian vara öppen även under lunchrasten.
– Det är jättefint med gratis mat, men om ungarna inte äter måste man tänka till. Det är nog principen att de ska äta skolmaten som gör att man stänger kafeterian, men det är en typisk vuxentanke som gör att de inte äter alls.
Vill du läsa första delen i Kurirens serie om skolmaten hittar du den här.
