Olika datum, olika längd. Hur mycket Leona vuxit går att se på familjens ytterdörr.
Leona 56,5 cm, 3/5.
Tre olika barnnamn står upprepade gånger skrivna på ytterdörren hemma hos familjen Joakim Koch och Emelie Bergkvist, med ditplitade centimetrar och datum. Namnens placering avslöjar barnens längd. Minst i syskonskaran är uppenbart Leona, namnet närmast tröskeln.
– Ingen kan få henne att skratta som hennes systrar. Jag var orolig för att banden inte skulle finnas mellan dem, men tjejerna har verkligen motbevisat mig. Det är aldrig en lugn stund när de är tillsammans.
Emelie Bergkvist håller i Leona, 9 månader, som snabbt slocknar i sin mammas famn. Det är stilla i lägenheten, de äldre barnen har mammavecka och väntas tillbaka om några dagar. Majskrokar i varje rum, en glittrig trollstav på en tröskel, en vit napp på ett bord. Barnfamiljens dekor är omisskännlig.
"Jag har alltid längtat efter att bli mamma"
Emelie Bergkvist
– Jag har alltid längtat efter att bli mamma och ha en stor familj, säger Emelie Bergkvist.
Efter att ha träffats på Tinder 2018 flyttade Joakim Koch och Emelie Bergkvist ihop ganska snabbt.
– Vi ville ha ett gemensamt barn, men eftersom jag har en sköldkörtelsjukdom så visste jag att det kunde bli knöligt att bli gravid.
Hemma hos familjen Bergkvist/Koch finns ett barnrum fullt av humlor. I magen kallades Leona för Humlan.
Paret försökte i ett år, utan framgång. De bokade in sig på en fertilitetsutredning och fick höra att det fanns flera orsaker till deras infertilitet.
– Jag hade dålig äggkvalitet, dålig äggreserv, vägde för mycket och Joakim hade få och långsamma spermier. Vår enda chans var att göra IVF. Att det skulle bli såhär svårt för oss att bli föräldrar kom som ett slag i ansiktet, men vi var inställda på att kämpa. Det fanns inga tvivel om den saken, fast vi kunde aldrig ana att kampen skulle bli så tuff.
Vid parets sida fanns Emelie Bergkvists mamma, som stöttade och längtade efter ett barnbarn. Men så kom beskedet som svärtade en redan tung vardag. Läkarna gav Emelie Bergkvists mamma två år att leva, cancern skulle ta hennes liv.
– Det var väldigt tufft. Hela min barndom var det bara hon och jag. Jag hade en målbild av ett fotografi som skildrar tre generationer; jag själv bredvid min mamma och mitt barn, berättar Emelie Bergkvist.
"Vi har fallit och kraschat så många gånger"
Emelie Bergkvist
Kampen för ett barn drog igång med hormonsprutor med maxdos varje kväll, biverkningar av sprutorna; hjärtklappning, huvudvärk och överstimulans. ”Jag var ett hormonmonster. Fråga Jocke.”
Totalt under behandlingen blev det 72 uttagna ägg. Vid första IVF-försöket dog samtliga åtta.
– Då rasade vi. Det var helt klart värst första gången.
Efter en paus på några månader på grund av coronapandemin återupptogs försöken.
– Vi stod på prioriteringslistan eftersom vi hade så fruktansvärt dåliga odds.
Nya försök, nya ruvardagar, negativa test som togs om för att resultatet inte gick att ta in.
– Det var psykiskt påfrestande. Tänk dig att du har ett levande embryo i dig som du längtat efter hur länge som helst. Men alla dessa tvivel; jag letade gravidsymtom, jag letade symtom på att embryot hade dött.
IVF-behandlingen i sprutor räknat. 80 totalt.
Som en del i att Joakim Koch skulle känna sig delaktig i processen gav han sin sambo alla hormonsprutor, åttio till antalet.
– Det är klart att det vi gått igenom tagit mycket kraft, och tid. Vi fick vara borta från jobbet var och varannan dag, jag vet inte hur många mil vi åkt till olika kliniker. Så jag har varit helt öppen mot min omgivning, säger Joakim Koch.
Hur har det tagits emot?
– Bra, tycker jag. Många på jobbet har ställt frågor, undrat hur det gått. Och många har visat sig ha liknande problem. Det har känts skönt att prata om det. Okunskap skapar bara missförstånd. Då är det bättre att fråga.
"Har känts skönt att prata om det"
Joakim Koch
Efter fyra misslyckade landstingsfinansierade försök bekostade paret själva ett försök på en klinik i Uppsala. Läkarna förordade äggdonation.
– Men jag var psykiskt inte där. Jag ville att barnet skulle ärva mitt DNA, säger Emelie Bergkvist.
När paret gjorde sitt femte IVF-försök blev Emelie Bergkvists mamma akut inlagd på sjukhus.
– Våra vänner samlade ihop pengar till hotellövernattning, så vi kunde vara nära henne. Vi visste inte om hon skulle leva från en dag till en annan. Men hon klarade sig. Kanske var det hon som såg till att det gick vägen med IVF den gången. Hon var nog uppe och vände i himlen och hämtade ned lyckoglitter.
Graviditeten hölls hemlig i några veckor. När det blev dags att berätta för den blivande mormodern hade Emelie Bergkvist en plan.
– Mamma skulle låna en fläkt av oss, så vi åkte dit med den. Jag hade gjort en fraktsedel med orden: Varan är beräknad att anlända i mars. Hon läste och läste, utan att först förstå. Sedan gick det upp för henne. Hon skulle bli mormor. Det ögonblicket glömmer jag aldrig.
"Hur vår relation påverkats av allt som hänt? Med dödsfall, IVF-behandling och heltidsjobb har det såklart varit tufft", säger Joakim Koch och Emelie Bergkvist.
– Mamma älskade att klappa på min mage. Det var det som höll hennes låga uppe, att en dag få träffa sin lilla Humla. Hon var min motor, en person med begränsad tid kvar i livet som banne mig skulle få se sitt barnbarn.
Leona fick höra sin mormors röst från magen. De fick aldrig mötas. När Emelie Bergkvist var i vecka nitton gick mamman bort.
– Hon hann få reda på att Humlan var en flicka. En vecka senare dog hon. På dödsbädden berättade hon att hon hade en present till Humlan hemma i lådan. Det var en filt hon hade virkat, med tre lila blommor på. Så hon visste nog att Humlan var en flicka redan innan vi berättade det, säger Emelie Bergkvist.
– Sorgen kring mamma är ett trauma i sig.
Emelie Bergkvists mamma virkade en filt till sitt barnbarn, men fick själv aldrig träffa henne.
Efter två och ett halvt års kamp för ett barn, fem IVF-försök och en graviditet kantad av extremt illamående föddes Leona i mars 2023.
– Vi fick åka till Eskilstuna, där jag skulle bli igångsatt. Men det slutade med akutsnitt. Hela upplevelsen var över förväntan. Vi har första ögonblicket på film. Jag var lite groggy och bebisen såg inte alls ut som jag hade trott, hon var lite rödlätt med blå ögon och inte mörkhårig som jag. Så jag undrade om vi hade fått fel embryo.
Emelie Bergkvist skrattar. Leona vaknar till. En liten hand viftar och vickar, hon har precis lärt sig vinka.
– Leona är ett mirakel. Varje dag under hennes nio månader har jag tänkt att det var på håret att hon kom. Den här resan är den värsta vi gått igenom, men med kvittot i handen hade jag gjort om den. Alla gånger.
Joakim Koch med sin yngsta dotter.
För 46 år sedan föddes världens första barn med hjälp av IVF. Region Sörmland erbjuder i dag IVF-behandling till grupperna ensamstående kvinnor i åldrarna 25-39 år samt till kvinnor i parrelation i åldrarna 25-40 år. Mannen måste vara under 56 år när enskild behandling startar. Kriterierna är bland annat att man ska ha försökt få barn under ett års tid.
– 2022 hade vi 137 godkända remisser för IVF-behandling i regionen, berättar Chatarina Strömbäck, verksamhetsutvecklare och barnmorska vid Region Sörmland.
– Antalet sökande varierar från år till år, det avgörs av hur många som är i fertil ålder och av yttre omständigheter.
Vilka grupper är det som söker behandling?
– Vi ser olika människor med olika bakomliggande orsaker, som sjukdom och biologiska hinder, säger Chatarina Strömbäck.
"Min följarskara ökade snabbt och jag blev kontaktad av många i samma situation"
Emelie Bergkvist
I dag är vart tjugonde barn som föds resultatet av en lyckad IVF-behandling. Och behandlingen upplevs inte längre lika tabubelagd.
– I början kändes vi oss väldigt ensamma. Men nu vet vi att många går igenom samma sak. Det finns grupper på Facebook, tv-program och det skrivs en massa om saken. När jag startade mitt konto på Instagram, där jag varit jätteöppen om hela resan, märkte jag direkt att folk var intresserade av ämnet. Följarskaran ökade snabbt och jag blev kontaktad av väldigt många i samma situation, säger Emelie Bergkvist.
På sitt Instagramkonto ”IVF-resan_2020” delar Emelie Bergkvist med sig av familjens vardag. "Ända sedan vi gjorde utredningen har vi berättat om det offentligt. Instagramkontot startades för att vi skulle slippa säga samma sak om och om igen. Vi har en stor vänkrets och många släktingar som bryr sig. De har ställt frågor som är svåra att ställa men som vi behövt få besvara", säger hon.
Har valet att göra personliga inlägg fått några negativa konsekvenser?
– Jag minns inte att vi skulle ha fått någon som helst negativ respons. Många uppskattar att vi lyfter ämnet. Om jag kan hjälpa en annan människa att känna sig lite mindre ensam genom att berätta hur vi har det i familjen, då har jag uppnått något. Jag har fått många nya vänner på kuppen, som också lyckats få barn.
Och de som inte lyckats, hur har de agerat?
– Jag vet hur det var för mig när vi försökte och jag följde andra i samma situation. Då avföljde jag dem som lyckades. När vänner blev gravida var det svårt att känna sig genuint glad. Och svårt för dem att berätta om graviditeten för oss, av hänsyn till vad vi upplevde. Så jag inser att alla runt omkring oss har känt sig delaktiga i vår resa. Och jag kan förstå om det vi har i dag sticker i ögonen på någon som försöker få barn, men det finns några tappra själar i vår följarskara. Vi hejar på dem.
Fakta IVF
IVF, även kallat provrörsbefruktning, är en förkortning av in vitro-fertilisering och innebär befruktning i laboratorium i glaskärl eller provrör. Behandlingen kan hjälpa vid följande tillfällen:
Insemination eller annan enklare behandling fungerar inte.
Skadade äggledare.
Endometrios.
Spermierna har nedsatt funktion.
Avsaknad av egna ägg och i behov av donerade ägg.
Källa: 1177.
Så går det till
Det krävs en remiss från en gynekolog till en landstingsansluten klinik som genomför assisterad befruktning för att få genomgå offentligt finansierad behandling på klinik i Sverige.
Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige. En man kan alltså inte med hjälp av regionens stöd tillskapa en familj. Endast ensamstående kvinnor samt samkönade kvinnliga par kan få donerade könsceller. Par som består av man och kvinna kan också få donerade könsceller, ägg eller spermier.
Först görs en fertilitetsutredning av kvinnan, i tvåkönade par utreds både mannen och kvinnan.
Ofta görs en hormonstimulering för att få flera ägg att mogna i äggstockarna. De ägg som håller god kvalitet befruktas.
Utvecklingen av de befruktade äggen följs på ett laboratorium. Efter några dagar väljs det finaste embryot ut och förs in i livmodern, vilket kallas embryotransfer (ET). Embryon av hög kvalitet kan frysas in för senare bruk. För att undvika tvillinggraviditet sätts endast ett befruktat ägg i taget in i livmodern. När ett fryst embryo tinas och sätts in i livmodern kallas det för FET (frozen embryo transfer). I Sverige får de befruktade äggen enligt lag hållas nedfrysta i max tio år.
Källa: Region Sörmland, RFSL.
Har du frågor om IVF? Hör av dig till din gynekologiska mottagning i regionen via 1177. Du kan också läsa mer hos Socialstyrelsen.