Foto: Anton Swärdhagen
Den fjärrstyrda verkstadsporten gnisslar taktfast när den långsamt klättrar upp för fasaden. I den prydligt inredda verkstaden står Twiggie Dessjack Lööf med sitt karaktäristiskt färgglada hår och väntar välkomnande.
Mitt i rummet står en stor, silverfärgad amerikanare från 60-talet som Twiggie håller på att lägga sista handen vid. När kunden lämnade in den var den så repig att hon började fundera på hur hon skulle lyckas med restaureringsarbetet. Nu, några dagar senare, står den och speglar sig i solkatterna från lampor och fönster, skinande blank.
Som Twiggie uttrycker sig när hon pratar om bilar är det lätt att tänka sig att hennes bilintresse varit livslångt. Men det stämmer inte.
– Jag är en sån spretig person. Bilintresset har vuxit fram och blivit större med åren. Jag har alltid dragits till saker där det finns härliga människor och gemenskap. Innan bilarna har jag hållit på med allt möjligt, bland annat raskattuppfödning. Där är stämningen inte lika härlig, det är lite mer drama än med bilar. Men jag gillar att sträva efter att uppnå perfektion, att göra nåt exceptionellt, förklarar hon.
"Jag är egentligen naturvetenskapligt lagd, men jag kan inte förklara det på något annat sätt än att bilar är bestyckade med en själ"
Twiggie Dessjack Lööf
Denna perfektion verkar dock inte kunna uppnås direkt i bilfabriken. Det är genom möten med människor och världen som bilar verkligen kommer till sin fulla rätt.
– Jag älskar bilar som har gått långt. Jag vill ha mina bilar som jag vill ha mina människor – med djup och livserfarenhet. En ny bil kan vara fabulös att titta på och köra, men det är nåt som händer när mätaren tickar över 20 000 mil. Jag är egentligen naturvetenskapligt lagd, men jag kan inte förklara det på något annat sätt än att bilar är bestyckade med en själ.
Faktum är att det inte bara är Twiggies bilar som har en historia: hennes hus har också levt flera spännande liv innan hennes familj kom att ta över det. Förra ägaren var nämligen den manipulativa sektledaren Lilly Gardeby, även kallad Mor Lilly. Det var en massör från Danmark som kom att starta rörelsen World light center i huset i början av 80-talet.
– Den frågan får jag ofta, det har kommit folk som gör arbeten om sekter och knackat på. Jag har också blivit jagad av den här tanten Lilly. Vi flyttade in när de hade blivit vräkta så jag har bott här sen jag var fyra.
Twiggie Dessjack Lööf har bara en bil just nu: en blodröd Alfa Romeo Giulietta från 2011 som har trimmats i Holland.
Twiggie har ägt många bilar under årens lopp, men just nu har hon bara en: en blodröd Alfa Romeo Giulietta från 2011. Med sin bulliga form kan den vid första anblick se ut som en helt vanlig familjebil, men under huven gömmer sig hela 235 hästkrafter och när hon vrider om nyckeln kan man höra dem allihop. Det känns plötsligt inte alls konstigt att hennes vardagsbil är en trimmad halvkombi med barnstolar.
– Jag har haft många bruksbilar. Jag har väl haft en slags polyamorös relation till mina bilar men det slutar ändå med att jag alltid använder den röda. De andra är mindre pålitliga än den här som har gått 29 000 mil.
"En Alfa lämnar ingen oberörd"
Twiggie Dessjack Lööf
Italienska Alfa Romeo, som är kända för sina sportbilar, har ett säreget rykte i bilkretsar.
– En Alfa lämnar ingen oberörd, det är en sorts guilty pleasure för mig. Först tyckte jag att det var en märklig bil men sen blev den snyggare för varje gång jag tittade på den.
När hon ska förklara vad det är med bilmärket som framkallar de här starka känslorna kommer en liknelse med ett sjukdomstillstånd:
– De kallar det för Alfa-viruset, det är lite som en kärleksaffär. Det var när jag skaffade min första Alfa som jag blev bilentusiast. Det är verkligen känslornas bil, det är som en passionerad relation. Det är en bil man trycker upp mot väggen, säger hon med ett lurigt leende.
Bilen Twiggie håller på med just nu är en Chevrolet Chevelle Malibu från 1968.
Twiggie ger sig inte förrän man kan spegla sig i lacken från alla håll.
Ägaren till Chevrolet Chevellen från 1968 har behållit radion samtidigt som en cd-spelare har installerats undertill.
Barnen har också fallit offer för bilsjukan, berättar hon. Hennes tre döttrar är 5, 5 och 7 år och verkar än så länge ha ärvt sin mammas bilintresse.
– De är små men passionerade, när jag säljer en bil gråter de. De hänger med på bilträffar och älskar att hänga här i garaget. Jag tror att de kommer att bli fantastiskt duktiga på vad de än vill göra, men blir de intresserade av bilar som vuxna ska de få hålla på med det, utan att bli utsatta för det kvinnor får möta.
Just vad kvinnor får utstå i världen är något som ligger Twiggie nära hjärtat.
"Det var när jag skaffade min första Alfa som jag blev bilentusiast. Det är verkligen känslornas bil, det är som en passionerad relation."
Twiggie Dessjack Lööf
– Det är sorgligt att kvinnor i bilbranschen blir utsatta för sexism, att man måste vara på ett visst sätt och alltid behaga män. En kvinnlig kollega som håller på med bilvård sa en gång att män som verkar vara intresserade av hennes verksamhet ofta visar sig vara mer intresserade av henne.
Samtidigt vill hon också belysa det som faktiskt har blivit bättre i samhället.
– Jag är ändå optimistisk, jag har mycket mer positivt än negativt att säga. Jag upplever att det kommer mer och mer starka kvinnor som sätter gränser, det är upp till oss som är bilentusiaster idag att förändra saker. Det är inte bara i bilsammanhang utan i hela samhället. Jag tror att man pratar mer om kvinnors upplevelser idag. Metoo-diskussionen rörde om i grytan och det spiller över på allt.
Twiggie bor på gården där den danskfödda sektledaren "Mor Lilly" drev rörelsen World light center i början av 80-talet.
Hennes firma, som heter 7 sins detailing, startades förra året. Det är ingen vanlig verkstad och hon förklarar att det svenska begreppet rekonditionering inte heller gör hennes tjänster rättvisa.
– Rekondfirmor jobbar snabbt och effektivt. Jag lägger ner min skäl i det här. Jag folierar, gör detaljer, slipar bort repor, polerar och gör läderbehandlingar. Jag brukar säga att det inte är en profession utan en passion, jag ger bilarna den värdighet de förtjänar. Jag älskar det!
Men även om Twiggie älskar att ge de här bilarna ett andra liv är hennes favoritdel av jobbet helt klart att presentera resultatet för ägaren.
– Att få öppna garageporten är den största lyckan med det jag gör, det är det som driver mig. Bilen kanske aldrig har varit så här blank någonsin. Det är en otrolig känsla. Ägarna har en blick som de nog inte ens har i kyrkan när de säger ja till sin fru.
"Jag är väldigt noga med att inte ta på mig för mycket. Det är när jag gör det här med själ och hjärta som jag gör det bäst"
Twiggie Dessjack Lööf
Även om det skulle kunna gå att leva på verksamheten är det inte något Twiggie strävar efter.
– Jag vill behålla passionen. Så fort man plockar in stress i något som ska vara lustfyllt tenderar det att hota lusten. Jag är väldigt noga med att inte ta på mig för mycket. Det är när jag gör det här med själ och hjärta som jag gör det bäst. När man lyckas uppnå den perfektionen, det är det bästa jag vet i livet, säger hon och lägger till efter en kort paus:
– Det och riktigt fint rödvin.
