Det som en gång började som en vadslagning mellan kompisar har växt till en passion för Mikael Kjellander. "Det är fantastiskt att utöva tre sporter, löpning, simning och cykling i en och samma tävling".
– Jag minns min första tävling, vid Djulö, för tio år sen som om det var i går. Jag plockade fram min gamla hoj ur garaget, tog mig igenom simningen med bröstsim, säger snart 40-årige Mikael.
Den gången var det en rolig grej, en vadslagning kompisar emellan om en då ganska ny utmaning. Men där och då fastnade han direkt.
– Jag var såld, säger Mikael.
Tävlandet har inte bara gett framgångar som andraplatsen på olympiska distansen i SM. Den har tagit Mikael till nya platser i världen.
Han har tävlat på Hawaii, den mest klassiska av alla Iron man. I Barcelona var han för första gången under nio timmar, och han har tävlat i Tallinn, Hamburg och Helsingör.
– I fjol avslutade jag säsongen i Cascais i Portugal och är supernöjd med sjätteplatsen på nio timmar och 26 minuter. Det var en tuff bana där cyklingen gick upp i bergen, säger Mikael.
I år väntar nya tävlingar utomlands.
– Den första blir i österrikiska Klagenfurt, nära gränsen till Slovenien, veckan före midsommar. Sedan står jag över Iron man i Kalmar för att dagen efter tävla i Köpenhamn. Det blir mina två fulldistanstävlingar under året, säger Mikael.
Men han ska också försöka försvara, eller rent av förbättra, fjolårets SM-silver på olympiska distansen som åter avgörs i Vadstena.
Så även om tävlingspremiären fortfarande är en dryg månad bort har han fått ett bra besked vad vinterns träning gett.
– Jag ställde upp i Örebro halvmarathon nyligen och sprang de 2,1 milen på nytt personrekord, en timme och 22 minuter. Det var en bra formcheck.
Fortfarande tio år efter första tävlingen drivs Mikael av att jaga pallplaceringar. I klubben Julita triathlon däremot har intresset hos andra minskat.
– När vi var som flest några år före pandemin var vi närmare 80 vuxna och ett 20-tal barn. Sedan dess har dock deltagandet och aktiviteterna minskat. Vi är nog bara ett 50-tal kvar och alla är inte aktiva.
– Det är väl egentligen bara jag, Mikael Bergsland och Joakim Lagmyr kvar som jagar prestationer och snabba tider. För de övriga handlar det mer om upplevelse än resultat.
Julita har också, för stunden, tappat sina två bästa på damsidan.
– Marie Sandberg är fortfarande i rörelse men barnen tar mer engagemang än det egna tävlandet och Angelica Karlsson håller på att bygga hus i Forssjö, säger Mikael.
Därför får han oftast åka ensam till tävlingarna. Men det finns ett undantag.
– Jönköping, där avgörs en av Sveriges största tävlingar i halv Iron man och dit är vi ett lite större gäng från klubben som åker i början av juli.