Ferdinand valde att lukta på blommorna istället och matadoren slet sitt hår i förtvivlan.
På annandagen fick jag se ett liknande scenario i mäktiga ABB Arena i Västerås.
KVBS-spelarna påminde i mångt och mycket om tjuren Ferdinand under matchens andra halva.
Laget nekade att ta upp kampen med hemmalaget Västerås och KVBS-tränaren Roger Carlsson slet sitt hår i förtvivlan.
Jag ägnade stunder av andra halvlek till att studera Carlsson kroppsspråk i takt med att baklängesmålen föll.
Och det var ingen vacker syn. Carlsson visade sin förtvivlan hur tydligt som helst och jag led med honom.
Att få se sitt lag klappa ihop totalt borde rimligtvis resultera i massor av tankar och funderingar.
Varför håller inte laget i en hel match?
Tidigare under säsongen har KVBS haft stora problem i början av matcherna.
Den här gången var med från början för att sedan braka samman.
Egentligen mycket märkligt. Spelarna borde ha blivit mentalt starka under första halvleken men så var inte fallet.
Från att under 45 minuter ha gjort det mesta taktiskt rätt så blev allt totalt fel under slutrundan.
Det lugn i spelet som KVBS visade upp under första halvlek förvandlades i den andra halvleken till panikbandy och under vissa sekvenser i matchen uppträdde spelarna som rena rama nybörjarna.
Att hitta orsaken till en djupdykning av det här slaget blir en grannlaga uppgift för tränare Carlsson.
Han har några dagar på sig att fundera. På onsdag är det dags för ett nytt framträdande på hemmaplan.
Broberg från Söderhamn kommer till Backavallen och då önskar jag att KVBS-spelarna sätter sig på varsin humla och bjuder upp till samma intensiva show som tjuren Ferdinand gjorde när han fick sin plats på tjurfäktningsarenan.
Väljer laget att lukta på blommorna däremot lär nollan i poängkolumnen förbli intakt.