Svensk oro för vallakaos: "Vi som drabbas"

Det rÄder stora frÄgetecken kring förbudet mot fluorvalla som börjar gÀlla redan i vinter. Med tvÄ mÄnader kvar till vÀrldscuppremiÀren Àr testutrustningen Ànnu inte tillförlitlig.
–Det Ă€r ju vi som blir drabbade och vi som kommer att stĂ„ ansvariga, sĂ€ger Charlotte Kalla.

Charlotte Kalla följer utvecklingen kring fluorförbudet.

Charlotte Kalla följer utvecklingen kring fluorförbudet.

Foto: Erik MĂ„rtensson/TT

SollefteÄ2020-09-22 11:50

I vÄras beslutade det internationella skidförbundet, Fis, att förbjuda fluorvalla i alla discipliner frÄn och med kommande sÀsong. Ett beslut som Àven det internationella skidskytteförbundet hakade pÄ.

Men med bara tvÄ mÄnader kvar till vÀrldscuppremiÀren för lÀngdskidÄkarna finns det mÄnga mörka moln pÄ himlen.

Testutrustningen, en "fluorpistol" som pÄ ett ögonblick kan mÀta om skidorna Àr fluorfria, Àr Ànnu inte tillrÀckligt tillförlitlig för att kunna anvÀndas.

– Vi skulle egentligen varit nere i Tyskland den hĂ€r veckan, 23-24 september, och hjĂ€lpt Fis att kalibrera den. Alla nationer var inbjudna för att testmĂ€ta sina skidor sĂ„ att vi skulle fĂ„ tillit till maskinen. Sen skulle vi ta med budskapet hem till skid-Sverige att Fis har lĂ€get under kontroll. Men de sköt upp det hĂ€r mötet för att utrustningen inte fungerade tillförlitligt. Vi har inte fĂ„tt nĂ„got nytt datum. Men det tickar ju en klocka. Verkligheten kommer ju rĂ€tt upp i ansiktet med tanke pĂ„ att tĂ€vlingspremiĂ€ren Ă€r tvĂ„ mĂ„nader bort, sĂ€ger den svenska vallachefen Petter Myhlback.

Finland osÀkra

TT: KĂ€nner du en frustration?

– Nej, jag Ă€r inte jĂ€ttefrustrerad. Skjuts förbudet upp har vi en historik dĂ€r vi kan valla med fluor, det Ă€r det minsta problemet. Blir det ett fluorförbud sĂ„ har vi jobbat frĂ„n april med jĂ€ttemycket verksamhet med fluorförbud. Det kĂ€nns som vi Ă€r i fas pĂ„ bĂ„da fronter.

Det finlÀndska skidförbundet Àr inne pÄ linjen att skjuta fram förbudet till nÀsta Är. SÄ lÄngt vill Myhlback Ànnu inte strÀcka sig.

– Skidförbundet har en ganska klar och tydlig riktlinje. Vi vĂ€lkomnar det hĂ€r fluorförbundet, men det mĂ„ste finnas en testutrustning som Ă€r tillförlitlig och fungerande. Om den finns pĂ„ plats tycker vi det Ă€r en jĂ€ttebra idĂ©. Finns den inte pĂ„ plats Ă€r det ingen bra idĂ©.

Charlotte Kalla följer utvecklingen och menar att det mÄste bli rÀtt frÄn start. Annars kan det bli konsekvenser.

– Det Ă€r ju vi som blir drabbade och vi som kommer att stĂ„ ansvariga, sĂ„ visst ligger det mycket ansvar pĂ„ oss ocksĂ„ att det kommer att vara klara och tydliga regler. Just nu kan man inte spekulera i hur det ska vara. Fis mĂ„ste fatta rĂ€tta och riktiga beslut hĂ€r. Och i oktober hoppas jag att det kommer att klarna, sĂ€ger hon till TT.

Fusk kan uppstÄ

Calle Halfvarsson Ă€r inne pĂ„ att det kan uppstĂ„ andra problem med förbudet ocksĂ„ – Ă„kare som fuskar.

– Det Ă€r vĂ€l det som man Ă€r orolig för. Fuskare kommer det alltid att finnas i idrott. Att det kommer in ett moment till Ă€r inte bra, sĂ€ger han.

Anledningen till att fluorvalla har förbjudits beror pĂ„ de stora negativa effekter de tillför bĂ„de för klimatet och för vallarnas arbetsmiljö – forskning har bland annat visat att fluorvalla kan vara cancerframkallande.

Vallachef Petter Myhlback tycker att det finns en övertro pÄ fluoret som valla.

– Det Ă€r inte i alla fören som fluor gĂ„r bĂ€st. Det Ă€r i de riktigt tunga förena nĂ€r det Ă€r blött och smutsigt. Men i andra fören finns det ersĂ€ttningsprodukter som Ă€r minst lika bra. Fluor eller inte sĂ„ kommer skidorna gĂ„ fort som fasiken i vinter.

VÀrldscupen inleds den 27 november i finlÀndska Ruka.

Fakta: Högfluorerade Àmnen

Högfluorerade Ă€mnen, sĂ„ kallade PFAS, finns inte naturligt i miljön utan har skapats för att stöta bort fett och vatten. Man har identifierat över 4 700 olika PFAS-Ă€mnen och över 3 000 av dem finns pĂ„ marknaden. De anvĂ€nds bland annat i textil- och lĂ€derimpregnering, livsmedelsförpackningar, non stick-pannor, rengöringsmedel, brandskum och skidvalla.

Koncentrationerna i produkterna Àr oftast lÄga men utslÀppen till miljön betydande. Dessutom Àr Àmnena mycket stabila vilket gör att de bryts ner mycket lÄngsamt eller inte alls.

De flesta PFAS-Àmnena Àr fortfarande otestade men tvÄ av de mer kÀnda Àr PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).

PFOS Àr ett sÄ kallat PBT-Àmne (persistent, bioackumulerande, toxiskt), vilket innebÀr att det inte bryts ned i naturen utan ansamlas dÀr och att det Àr kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Det förbjöds inom EU 2008.

FrÄn och med den 4 juli 2020 blir ocksÄ PFOA förbjudet. PFOA bestÄr precis som PFOS av Ätta kolatomer (tillhör sÄ kallad C8-kemi) och bryts inte heller ned i naturen, Àr reproduktionsstörande och misstÀnks vara cancerframkallande för mÀnniskan.

KÀlla: Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om