Inger Nordén är numera pensionerad, men har arbetat som rektor i kommunen i 24 år. Föreningarna har bollat många idéer med henne, då hon var med senast Katrineholm hade idrottsgymnasium.
Inger Nordén har arbetat 24 år som rektor i kommunen. Numera är hon pensionerad, men var rektor på Ellwynska skolan när Katrineholm senast hade ett eget idrottsgymnasium, eller LIU - lokal idrottsutbildning, som det också kallas. Den satsningen ligger i dvala sedan flera år tillbaka.
– Jag är med här för att kunna bidra med mina erfarenheter. Jag har sett både utmaningarna, möjligheterna och nyttan, säger hon.
– En lärdom var just att man kunde haft mer samverkan med föreningarna. Och det är dessa villiga att bidra med, fortsätter hon och sveper med handen i en cirkel runt bordet på DFK:s kansli.
Hon har sällskap av Rickard Lönn från Värmbols FC, Terese Carlsson från Katrineholm hockey, KVBS-ordföranden Dennis Gunnar och Mats Gustafsson, från DFK Katrineholm. Tillsammans med Katrineholms bågskytte har de gått ihop för att få ett igång idrottsgymnasium i stan. RF-SISU är också påkopplade.
– Vi föreningar har under en längre tid sett ett behov av att ha det här i Katrineholm. Det har gjorts utredningar i politiken, men det verkar ha lagts på is. Nu försöker vi väcka liv i frågan och visa att vi är villiga att bidra, säger Mats Gustafsson.
Mats Gustafsson (DFK), Dennis Gunnar (KVBS), Terese Carlsson (Katrineholm hockey), Inger Norden och Rickard Lönn (Värmbols FC) har krokat arm för att Katrineholm ska få tillbaka sitt idrottsgymnasium.
Det föreningarna vill är att lokala ungdomar ska kunna satsa på sin sport, samtidigt som de studerar på ett kommunalt gymnasieprogram.
– Det innebär att man läser 300 gymnasiepoäng, 100 poäng per år, i sin särskilda idrott. Det utförs då under elevens individuella val, förklarar Inger Nordén.
Just nu är det mellan 25 och 30 ungdomar som studerar på annan ort, för att de inte kan utvecklas inom sin idrott på skoltid. Det är drygt fyra miljoner kronor som tillfaller andra kommuner, för att de tar emot eleverna.
– En elev genererar ungefär 130 000 kronor per år i skolpeng. Men detta är alltså medel som inte kommer kommunen till gagn, även om en elev givetvis kostar också, säger Inger Nordén.
Mats Gustafsson, från DFK Katrineholm, poängterar att föreningarna tagit ännu ett kliv framåt sedan Katrineholm senast hade LIU, lokal idrottsutbildning. "Nu jobbar vi tillsammans istället för enskilt", säger han.
De räknar på potentialen. De har siffror på att det är 218 elever som har sökt sig bort från gymnasiestudier i Katrineholm, Vingåker och Flen.
– Det är 28 miljoner kronor. Och om eleverna stannar så påverkar det såklart samhället i sin helhet, säger Rickard Lönn.
De poängterar att kommunen redan har alla förutsättningar som krävs för att göra verklighet av idén.
– Vi har det exemplariskt ställt med planer och hallar. Det handlar om att de kan nyttjas mer, säger Dennis Gunnar.
– Vi konkurrerar ju inte heller om de elitsatsande ungdomarna. Utan vi tar tillvara på fler och förlänger idrottslivet för fler, konstaterar han.
Dennis Gunnar, ordförande i KVBS, gick själv på idrottsgymnasiet när det fanns i Katrineholm. Deras förening är beredda att stötta med tid och kompetens för att göra verklighet av idén de driver. "Det är jätteviktigt att det håller em hög kvalitet hela vägen", säger han.
De föreningar som är beredda att gå in med extra tid och energi möjliggör alltså att det kan finnas lokalt idrottsgymnasium i bandy, hockey, fotboll och bågskytte.
– Att ha kvar ungdomarna här gör också att våra föreningar mår bättre. Det ser ganska tunnt ut i våra ungdomslag. Vi försöker forma ett A-lag med våra egna produkter. Men de finns inte. Om fem år kan vi dock se en bra återväxt, säger Dennis Gunnar, KVBS.
Terese Carlsson nickar instämmande.
– Vi är i nästan exakt samma läge i hockeyn.
Teres Carlsson är ordförande i Katrineholm Hockey. Hon ser verkligen behovet av att ha ett idrottsgymnasium i stan. "Det skulle utveckla Katrineholm ännu mer som idrottsstad. Se bara på hur Åtvidaberg lyckats", säger hon.
Föreningarna är på tårna. De avvaktar att frågan ska diskuteras i den idrottsstrategiska gruppen och vill sedan fortsätta arbetet. De är redo att dra igång verksamhet redan till höstterminen 2025.
– Om skolan vill ser vi bara möjligheterna att göra något bra, säger Dennis Gunnar.