När Shala Morad inte paddlar gillar hon tv-spel och skräck som höjer pulsen. Halloween är årets höjdpunkt och hon har en kista i vardagsrummet med rekvisita.
– Det är en ära. Jag är ödmjukt stolt, över utmärkelsen, säger Shala.
Hon hade ett missat samtal i mobilen. När hon ringde tillbaka sa personen i andra änden "grattis till stipendiet".
– Jag fattade ingenting. Trodde det var ett skämt, säger Shala.
Trots att hon nu också fått inbjudningskortet till ceremonin i Nyköping på måndag tycker hon att det är ofattbart.
– Jag som började paddla för bara ett drygt halvår sedan är utsedd till årets paraidrottare i Sörmland. Kan jag vara annat än stolt.
Hon kom som 5-åring med familjen från Kurdistan i Irak till Sverige 1985, men minns inte riktigt var.
– Det var i Skåne någonstans, men det enda jag kommer ihåg är båtarna och fiskmåsarna.
Några månader senare flyttade familjen till Katrineholm.
– Det var här jag lärde mig simma. På skolans gymnastiktimmar spelade vi innebandy och handboll.
Hon utbildade sig till undersköterska och arbetstränar i dag på Lövåsgårdens äldreboende. På fritiden gillar hon att rita och måla, spela tv-spel.
– Men jag gömmer mina teckningar. Är för blyg för att ta fram dem.
Tv-spelen ska handla om äventyr och skräck. Sånt som ökar pulsen.
Inte så konstigt då att hon tycker att Halloween är årets höjdpunkt.
– Då fixar jag till hela lägenheten med spindelnät, skelett och annat läskigt och klär ut mig innan jag bjuder in alla syskonbarnen på rysarfest, säger hon och öppnar locket till kistan i vardagsrummet som visar sig överfull av Halloween-rekvisita.
– Allt får inte plats här, jag har garderoberna fulla också.
Men när Shala var 19 år kom livet att förändras. Hon blev rullstolsburen.
– När jag åkte till hjälpmedelscentralen i våras för att få rullstolen servad träffade jag Mats Nilhage. Han är engagerad i kanotklubben och tyckte att jag skulle komma på deras träning, de hade ju en ny paragrupp.
Lite tveksam, men samtidigt nyfiken, åkte Shala till Djulösjön och fick hjälp att komma ned i en kajak.
– Så läskigt det var. Och vingligt.
Men också fascinerande. Där fanns något som väckte intresset.
– Jag kände friheten, slipper rullstolen och är oberoende av att ha hjälp av någon annan när jag paddlar. I dag är jag så tacksam att KKK är så mån om oss som har en funktionsnedsättning.
En gång har Shala vält med kanoten och fick simma i land, men att det ibland kan se lite vingligt ut beror på att hon inte har någon känsel i fötterna.
– Därför kan jag inte sköta rodret som får tejpas fast och så får jag styra kanoten med paddeln. Det är tur att jag armstyrkan.
Det var den som tog henne till tredjeplatsen i Shalas första tävling på Djulösjön och lika stolt som hon är i dag över utmärkelsen årets parasportare är hon för bucklan som nu står på tv-hyllan.
– Då var det ett K2-lopp över 100 meter där jag hade en ledare med i kanoten. Men jag har kört ett par tävlingar i K1 också, både på 100 och 500 meter, säger Shala som blir lite rörd när hon får motiveringen till utmärkelsen uppläst.
– Det var fint skrivet. Men allt som står där är ju också sant.
Med utmärkelsen följer också 10 000 kronor. Pengar som Shala ännu inte bestämt vad hon ska använda dem till.
– Kanske att jag köper en egen paddel. Nu måste jag låna en till varje träning och tävling och de är olika varje gång. Med en egen paddel tror jag att jag kan utvecklas som kanotist. För även om det är uppehåll i träningen just nu så vet jag att jag kommer att vara tillbaka på Djulösjön nästa säsong.
Shala är inte ensam från Katrineholm att åka till Nyköping på måndagen. När Region Sörmland delar ut fem stipendier finns också Jackie Vu från Karate Dojo med vid ceremonin på Sörmlands museum och får ta emot utmärkelsen som årets ledare.
Jackie Vu, tränare i Katrineholm Karate Dojo, får ta emot priset som årets ledare när Region Sörmland delar stipendier.