Det var en strålande vacker dag på Backavallens konstgräsplan, förutom den nordliga iskalla vinden och minusgraderna i luften. Annars var inramningen perfekt med gott om åskådare som var nyfikna på hur VFC skulle se ut första gången de visade upp sig med sina fem nyförvärv på planen samtidigt.
Innermittfältaren Lukasz Kopka spelade båda halvlekarna och var helt okej. På högeryttermittfält fanns långe Krzysztof Zaremba och här finns det en hel del potential, framförallt jobbar han över stora ytor och gör det bra. Han hade också en nick i första halvlek som var centimeter från att betyda 1–0. På andra sidan höll vänsterfotade Patryk Brzeski till, men han försvann ur spelet efter 25 minuter, lätt skadad.
Längst bak spelade Alexander Karlsson mittback ihop med Erik Lindgren och Matthias Karjalainen och de fungerade bra ihop. Men en av dem får säkert stiga åt sidan till premiären mot Eskilstuna City då nu febersjuke lagkaptenen Niklas Rautiainen förhoppningsvis är tillbaka.
Det femte nyförvärvet är Kenny Carlie, en snabb kille som gärna vill ha boll i farten, tyvärr var han inte riktigt vän med densamma hela tiden, men initiativförmågan finns där och det är bra.
Några killar som skulle kunna räknas som nyförvärv är de ungdomar som knappt har lämnat tonåren, här har VFC något att bygga vidare på.
En som spelade hela matchen och var en av planens bästa spelare var Zebastian Linder, ständigt irrationell och han gjorde också målet som på håll såg ut att vara lite av en Jesper Blomqvist kopia, den där han släpper bollen och själv rundar målvakten och lägger bollen i öppet mål. Mycket snyggt.
I andra halvleken spelade VFC med i stort sett ett U19-lag och gjorde det mycket bra. Den unga backlinjen hölls ihop föredömligt av trygge Josef Qya och målvakten Robin "Bullen" Petterssons sätt att kommunicera med lagkamrater gör honom värdefull.
Hur var matchen då? Ja, första 15–20 minuterna i båda halvlekarna var VFC klart bäst, men trycktes sedan tillbaka av ett högt pressande Vimmerby. Visserligen spelade sig VFC ofta ur situationer på första tredjedelen av planen, men när de skulle omsätta bollen i eget spel tog det för lång tid eller blev för chansartat och där finns det lite kvar att slipa på.
Det avgörande 2–1 målet kom när det bara återstod någon minut av matchen och var följden av en misslyckad rensning. Vilket även kvitteringen var, då en undannickning på egen hörna blev till en perfekt målgivande passning.
Men kanske kan det vara bra med en försmädlig förlust som visar att inget går av sig självt? Eskilstuna City i premiären är trots allt ett bättre lag än Vimmerby, därför vilar ett stort ansvar på Anders Pense och Lars Axelsson att plocka ut elva man ur den här 24-mannatruppen, där det känns som att det finns två man som slåss om varje plats.