Sparr kör i elitklassen och tävlar mot killar som ibland är hälften så gamla och i många fall är heltidsproffs, själv jobbar Henrik Sparr 40 timmar i veckan som snickare. Därför är det inte så konstigt att han inte kan hänga med de allra bästa när farten dras upp till max på de slingriga stigarna och uppförsbackarna. Ändå säger han att benen kändes riktigt bra i båda tävlingarna och hade det bara funnits lite fler folk som kunde hjälpt åt och dragit i den andra klungan, som han befann sig i, hade man kanske haft en chans att komma ikapp.
Nu blev det iställer suveräne Emil Lindgren som vann båda loppen med sammanlagt några centimeters marginal.
‒Emil är fruktansvärt bra, men så är han också heltidsproffs. Fast jag kände tidigt på lördagen att det här skulle bli en lång dag, det går ju så jäkla fort där framme i täten.
SM-loppet kördes över 90 kilometer varav 80 går på grus- och asfaltsvägar och en mil på skogsstigar. Loppet i Ludvika var "bara" 68 kilometer, men där fick Henrik Sparr släppa efter 15 km, men kom i mål som tia av 52 startande.
‒Jag får väl vara ganska nöjd ändå, men jag har varit på pallen två gånger i år och det är där man vill vara eller i alla fall bland de fem bästa, säger Henrik Sparr som nu ser fram emot Cykelvasan på lördag.
Ett cykellopp som går i fädrenas spår, dock utan snö och skidor, men med cykel och 90 jobbiga kilometer.