Torbjörn Nilsson är den där ledaren som är med sina barn hela vägen och när barnen fått nog har intresset blivit så starkt att han fortsätter att engagera sig. Så var det för Torbjörn Nilsson när han följde sonen Gustavs pojklag i bandy. I laget fanns också Gustavs kompisar Viktor Nilsson och Jacob Holstein med papporna Patrik och Lennart som båda är med i KVBS ledarstab. Torbjörn är inte med i ledarstaben, men han finns ändå med på ett hörn där han inte syns så ofta.
‒Som lärare har jag aldrig haft några större problem med att prata inför folk, därför frågade de mig någon i slutet av 1990-talet om jag kunde jobba som speaker i Skobes cup och det gjorde jag förstås. Sedan kom det ett erbjudande att sköta matchsekretariatet och det har jag gjort i några år nu.
Det är vid den lilla buren vid mittlinjen dit de utvisade skamset åker och sätter sig. Där sitter Torbjörn Nilsson och en man till, den här dagen var det Niclas Zazis, och redovisar vilka som gör målen och assisterar. Utvisade spelare ska prickas av och släppas in efter avtjänat straff eller när motståndarna har gjort mål.
Blir det flera utvisade i olika skeden, då kan det köra ihop sig i sekretariatet. Då kan det kännas tryggt att där sitter en väldigt lugn 61-årig man som har ordning på siffrorna, som den mattelärare han är.
‒Det värsta som kan hända är när datorn slutar fungera, då kan det bli lite rörigt. Men jag har alltid penna och papper med mig utifall det värsta skulle hända och det har gått bra hittills. Jag brukar inte hetsa upp mig så ofta. Min fru brukar kalla mig för sävlig, vilket jag ivrigt dementerar, säger Torbjörn kolugnt...
Den egna karriären inbegriper inte så mycket eget bandyspelande, däremot var han med och spelade fotboll i KSK bland de mest lovande spelarna som KSK har haft.
‒Jag har spelat pojklagsfotboll med bland annat Håkan "Råing" Larsson som jag tycker är den bästa spelaren som Katrineholm har haft. Men frågan är om inte Bo "Oball" Larsson var den som hade störst förutsättningar att bli riktigt bra i både bandy och fotboll.
Har du aldrig spelat bandy?
‒Nja, jag var inget vidare på skridskorna. Tränaren Kjell Johansson som tränade 56:orna i både fotboll och bandy tjatade på mig och sa att jag skulle spela bandy. Så jag hängde med på försäsongsträningen och springa var jag bra på. Men när vi kom ut på isen, då sa Kjell:
"Du sa att du var dålig på skridskorna, men att du var så jävla dålig, det trodde jag inte, skrattar Torbjörn till minnet.
Men som speaker och matchsekreterare behöver han inte snöra på sig skridskorna, vilket han är väldigt tacksam för.
Torbjörn föddes i Göteborg för drygt 61 år sedan och bodde där i ett och ett halvt år. Men frågan är om han fick med sig lite av Göteborgshumorn med modersmjölken. Han säger att det kan vara rätt lagom att ha elever i tre år på gymnasiet, sedan menar han att de är rätt trötta på honom.
‒Jag älskar torr och sjuk humor. Så när en elev säger att han/hon inte förstår något av det jag säger, så brukar jag säga till eleven att fatta pennan och när eleven gör det så kan jag säga: "Nu har du i alla fall fattat någonting den här lektionen", skrattar Torbjörn.
Intervjun är slut och Torbjörn bryter upp och lunkar lite sävligt runt bandyplanen och sätter sig i buren där han får ägna sig åt sina siffror som han är så bra på. Och eftersom det är A-lagsmatch så sköter Lars Westberg speakersysslan med information från Torbjörn Nilsson som i sin tur har fått sina fakta från huvuddomarens headset.
Därmed blir det garanterat ingen göteborgsk ordvits den här matchen...