Det är en tuff tid som väntar med fyra matcher på sju dagar varav tre är mycket speciella för VVK och Chris Kalfic. Rig Falköping på lördag kväll ska vara en klar segerchans för VVK.
– Jag tycker att det finns måstematcher – och Falköping är en sådan, anser Chris Kalfic.
Habo hemma på söndag blir ett speciellt möte mellan Chris Kaflic och gästernas Stefan Stolic och samtidigt en klar poängchans för VVK. Linköping borta på onsdag blir en tuffare uppgift, men nykomlingen Lund borta nästa lördag ska kunna ge full pott.
Så ser den närmaste tiden ut för nyförvärvet Chris Kalfic, som för en liten kamp mot klockan eftersom han stukade foten i senaste matchen mot Sollentuna. Han hoppas framför allt att vara spelklar till söndagsmötet med sin gamla klubb Habo, där han spelade två säsonger före uppehållet – innan dess spelade han även en elitseriesäsong i Örkelljunga.
– Den matchen har jag sett fram emot länge. I Habo träffade jag en lagkamrat som har blivit en av mina närmaste vänner i livet, nämligen Stefan Stolic, som spelar på deras vänsterkant. Ända sedan de första tre sekunder när vi träffades har vi blivit näst intill bröder. Och sedan jag började spela den här säsongen har jag och han bara tjatat om vem som ska få spöa vem.
– Så jag hoppas verkligen att fotleden håller och att jag får spela hela matchen, säger Chris Kalfic.
Varför detta speluppehåll förra säsongen?
– Jag ville jobba upp fysik och tjäna ihop lite pengar. Innan dess hade jag tre år i elitserien och jag har alltid varit en kille med stora drömmar och mål i livet och det funkade inte ihop. Jag jobbade 100 procent vid sidan av volleybollen och den fysiska utvecklingen var inte vad jag hade tänkt mig. Då kände jag att jag tar ett år då jag jobbar på det fysiska och kommer ikapp där som jag tänkt för att sedan komma tillbaka till volleybollen och få en snabbare utvecklingskurva helt enkelt.
– Jag har aldrig känt mig starkare och bättre förberedd än nu, så det var ett bra val skulle jag vilja säga.
Hur kom det sig att det blev Vingåker?
– Jag har alltid haft bra kontakt med Vingåker – även innan åren i elitserien. Jag har alltid känt mig respekterad av laget och framför allt av ordförande Kenneth Karlsson. Jag har alltid känt mig varmt välkommen och vi har haft kontakt senaste fyra åren och det har alltid funnits ett intresse inblandat. Och den stora frågan har varit: när ska Chris äntligen få spela för Vingåker?
– Nu blev det i år och det fanns inget annat lag som i slutändan skulle bli det som jag gick till.
Han hyllar också den trogna publiken som återvänder till Sporthallen trots en höst utan vinster.
– Så mycket som vår publik betyder för oss hade jag inte kunnat föreställa mig förrän jag kom hit. Jag skulle våga gå ut och säga att vi har Sveriges absolut starkaste publik inom volleybollen.
Idrottskarriären såg tidigare ut att vara mer inriktad på tennis hemma i Ljungby där han är uppvuxen. Men under gymnasietiden började Chris Kalfic dra ut på längden ordentligt och tappade i koordination. Samtidigt kom ett erbjudande från Värnamo volleyboll att spela första säsongen i andradivisionen – Chris Kalfic hade tidigare testat lite volleyboll i Hylte/Halmstad i U21-SM och så. Eftersom hans pappa hade ett finger med i spelet och själv varit volleybollspelare på högsta nivå i Bosnien tackade de ja. Chris Kalfics föräldrar kom för övrigt från Bosnien till Sverige i början av 1990-talet.
När det gäller framtiden för Chris Kalfic så har han satt upp några delmål.
– Första delmålet är att bara komma utomlands och förhoppningsvis inte behöva jobba vid sidan av. Och vart det för mig spelar egentligen inte så stor roll.
– Men det slutliga målet är självklart italienska A1-ligan – det finns ju ingen annan liga som är bättre, säger Chris Kalfic.