Av Sveriges befolkning mellan 20 och 64 år är en större andel sysselsatt i yrkesarbete än i så gott som alla andra utvecklade länder.
Det är inte för mycket folk i landet, men däremot en utbredd brist på arbetskraft i en rad yrken och sektorer. Samtidigt åldras befolkningen. Antalet vårdbehövande äldre över 80 år kommer under ett antal år att växa snabbare.
Det finns åtskilliga länder där andelen äldre är på väg att öka medan antalet yrkesaktiva krymper. Flera länder med mycket låga födelsetal och obetydlig invandring är på väg mot en åldersfördelning som gör försörjningsbördan svår att hantera. I Sverige är situationen enklare, och pensionssystemet är stabiliserat. Men befolkningsstrukturen förskjuts i alla fall så pass mycket att den kommer att trycka upp skattetrycket en bit – och dessutom spetsa till problemen med arbetskraftsbrist.
Det är några månader kvar för att få valdebatten att handla mer om sådana problem.
Skattesystemet, utbildningsväsendet och lönebildningen ger nu alltför ofta fel signaler, förvärrar arbetskraftsbrist i vissa sektorer, och styr bort annan arbetskraft från de ställen där den kan göra störst nytta. Samtidigt är trösklarna in i arbetslivet ofta för höga för dem som har mindre erfarenhet eller behöver praktik och inskolning.
Ska det fungera väl i vårdsektorn måste lönebildningen och de ekonomiska styrmedlen mot förvaltningar och vårdföretag göra krävande och arbetsamma uppgifterna mer välbetalda. Annars blir det lönsamt att försöka hålla patienter med stora behov borta från mottagningarna, eller lockande för vårdanställda med goda meriter att flytta till tjänster där lönen är likartad men ansvaret mindre och patienterna mindre vårdbehövande.
Modellen för att styra rätt i primärvården och till rätt nivå i vårdkedjan finns i princip i alla landstingsområden. Men arbetsgivare och personalorganisationer måste också se till att inte lönesättningen drar åt motsatt håll. Den uppgiften underlättas inte av skattesystemet, där extraskatten på varje lönepåslag snarare har skärpts en del.
Beskattningen premierar starkt höginkomsttagares skuldsättning för hus, och ibland även deras övergång till fåmansbolag. Samtidigt beskattas deras vanliga arbetsinkomster mycket hårt. Det vållar inte bara stora problem för exportindustrin. Även landstingen och en del av de privata vårdgivarna blir saboterade av skattereglerna, när de ska försöka ge lönepåslag till bristområden och hindra personalflykt till hyrläkarfirmor.
Skattereform är inte det enda som behövs, men den kan också göra det lättare att få fler att gå igenom rätt utbildningar och få löner som gör studieinsatsen motiverad. Stora delar av sjukvårdsdebatten pågår utan att så centrala frågor tas upp.
Sjukvård diskuteras utan att det riktigt uppmärksammas hur den hänger samman med skatteregler, med skolans kvalitetsfrågor och med vikten av att rekrytera ny personal bland dem som är ganska nya i landet.