‒Jag tänker verkligen inte ge upp orienteringen, säger Siri Jepsson.
Under de senaste åren har hon inte kunnat satsa på orientering, även om hon så velat. Allt verkade egentligen gå bra, till en början. 2014 skrev hon på för en av Sveriges bästa orienteringsklubbar, Södertälje/Nykvarn. Men det gick inte riktigt som hon förväntat sig. Hon jobbade i Malmö och kunde enbart åka upp under tävlingsdagarna. Dessutom fick hon njurproblem, samtidigt som hon var i den perioden av livet då hon ville resa runt, utan att behöva bekymra sig över något annat.
‒En av orsakerna till att jag inte fortsatte var att jag bodde på helt fel ställe. Dels så kände jag att jag inte hade träningsmöjligheter, dels att jag hade större press på mig, under fel period av livet.
För ett och ett halvt år sedan återvände hon till hemklubben KOK, men så blev hon sjuk igen, efter sin första volontärresa i Ghana. I höstas kom hon äntligen i gång med träningen igen, men oturen släppte inte taget. Den här gången drabbades hon av löparknä, som är en överansträngningsskada.
‒Jag hade en bra träningsperiod i höstas när jag började studera i Karlskrona. Men i december fick jag det här löparknäet som innebar ett springförbud i tre månader.
Men Siri Jeppson är en kämpe som inte ger vika för skador och sjukdomar. Hon tänker inte ge upp orienteringen, som alltid har följt med henne överallt, sedan hon var en liten flicka, sittandes på pappas axlar.
‒Jag var med och red på pappas axlar på någon barnbana innan jag ens börjat gå, skrattar hon trött.
Aldrig tidigare hade hon reflekterat över orienteringen, så som hon gjort under de senaste åren, efter alla skador och hälsoproblem.
‒Det har alltid varit en självklarhet att på tisdag och torsdag är det orienteringsträning, men nu när jag inte kunnat springa, känner jag att det är det bästa som finns, när jag väl gör det.
Innan hon åker till Gotland blir det ett besök till hos sjukgymnasten. Knäet är fortfarande drabbat, och hur lång tid det tar tills det blir helt återställt, är svårt att säga.
‒I december när jag fick det här sa folk att jag skulle ta det lugnt och att det kunde ta lång tid, men jag tänkte att det skulle vara över på två veckor. Nu har det gått sex månader.
Men springförbudet har inte hindrat Siri Jeppson från att träna. Under perioden hon inte kunnat löpträna, har hon i stället åkt skidor. En sport som hon började med för några år sedan, men är riktigt duktig i. Första satsningen var under Vasaloppet 2013, där hon kom på förstaplats på öppet spår i juniorklassen.
‒Jag är tacksam över att jag hittat till skidåkningen eftersom min kropp klarar av det. Man kan förbereda inför tävlingar genom att cykla på landsväg eller träna på gymmet, men man kan inte förbereda inför löpning om man inte kan löpa.
Är du lika bra i skidåkning, som i orientering?
‒Jag nog bättre på att åka skidor och har mycket större kapacitet i det. När jag kom på det för några år sedan så klickade det, skrattar hon.
Hennes främsta mål just nu, är att ta en bra placering i Vasaloppet 2018. Orienteringen vågar hon inte riktigt satsa på innan hon blivit av med löparknät, men det kanske blir en tävling för KOK i sommar.
‒Jag hoppas kunna springa en dag i Vålådalens 3-dagars i alla fall.