Just det faktum att mamma Anette är promotor till sin egen son, i en av världens farligaste sporter är förstås inte helt självklart och Anette är den första att erkänna att det är lite konstigt.
‒Jag är sååå nervös när Simon ska boxas, men jag är samtidigt så imponerad av min egen son och hans driv när han tränar och han är uppe i ringen. Det är nästan så att jag tror att han är adopterad, skrattar Anette.
För just det glada humöret och den sorglösa och prestigelösa inställningen har gjort henne mycket uppskattad i boxningskretsar. Innan galan blev av har det handlat väldigt mycket om att fixa till all logistik.
‒Det är ju det jag är bra på och vad jag jobbar med i vardagslag. Sen är det bara att lyssna och lära på dem som har varit med förr och ställa frågor när man inte förstår eller om man tycker att något kan göras bättre.
Hur såg en vanlig dag ut för dig strax innan galan?
‒Min lägenhet var förvandlad till ett kontor, köksbordet svämmade över av papper och jag själv gick omkring med två telefoner som ringde hela tiden. Det var otroligt hektiskt, men också väldigt kul.
När sedan galan var igång flöt allt på som ett rinnande vatten och arrangemanget fick högt betyg av boxningsfolk på plats. Det är något som gett Anette blodad tand att försöka ordna, inte bara en gala till, utan kanske flera.
‒Jag har en dröm om att kunna ordna en årligen återkommande boxningsgala. Det vore så häftigt nu när det gick så bra.
Men samtidigt är hon också medveten om saker som inte fungerade och hade kunnat göras bättre.
‒Ta en sak som marknadsföringen, vi skulle naturligtvis ha annonserat i Katrineholms-Kuriren långt innan och berättat att det var en proffsgala och att biljetterna inte alls kostade 500 kronor utan 225 kronor på läktaren som ryktet gick på stan. Det gjorde säkert att många avstod från att komma.
Boxningsvärlden är av hävd mansdominerad, även om tjejerna kommer på bred front. Det är inte svårt att tänka sig att man som kvinnlig arrangör har haft en hel del att kämpa emot.
‒Det har varit lite "lilla gumman". Men jag är ingen liten gumma och har med en stor portion vänlighet och bestämdhet lyckats rätt bra i de flesta sammanhang.
Vad säger Simon om att ha sin mamma så nära inpå?
‒Jag tror att han tycker att det är rätt bra. Vi har en väldigt bra relation och han tycker om att jag kan föra hans talan, för vi tänker ofta väldigt lika om saker och ting.
I skrivande stund är det inte klart vem Simon Engström ska möta i matchen i Stockholm den 16 december, men det lutar åt en fyra ronders match mot bra motstånd och sedan har Anette nästa mål klart för sig:
‒I april 2018 hoppas jag att vi kan ordna Simons första sex rondersmatch här i Katrineholm, avslutar Anette Engström.
I oktobergalan var Anette var med från ax till limpa.
‒Jag började fixa saker och ting åtskilliga veckor i förväg och när galan var slut vid 23-tiden på lördagskvällen började vi plocka ner och ihop saker och ting. Ringen skulle demonteras och skickas iväg, jag var till och med inne i bowlinghallen och plockade disk. Vid 3.30-tiden kom jag hem satte mig och tog ett glas vin och kände mig rätt nöjd.