För några år sedan hade 14-åriga Jasmine Einebrant inte mycket med paddling att göra. Det var 2011, när familjen Einebrant flyttade till Katrineholm, som allt började.
– Vi flyttade från Stockholm och då hade min bror Hampus fått information om kanotklubben via skolan och bestämde sig för att prova på.
Hampus Einebrant blev snabbt framgångsrik, vilket lockade Jasmine Einebrant, som också fastnade direkt. Ute på vattnet fann hon sin inre frid, och alla problem runtomkring henne bara försvann.
– Jag känner mig avslappnad när jag är ute och paddlar. Det är så skönt att kunna känna att man bara släpper allt och endast tänker på nuet.
Men paddlingen gav henne inte bara frid. Som nyinflyttad, stärkte det också hennes tillhörighet till Katrineholm.
– Man kände väl att man hörde hemma i någon sport här, säger hon.
Men vid sidan om sina härligheter, kräver sporten givetvis även vissa uppoffringar. Det är inte lätt att hålla sig i skick i en sport som kräver strikt kontinuerlig träning, samtidigt som man går i skolan. Ibland gäller det även att kunna prioritera träningen framför vännerna.
– Jag tränar fem-sex gånger i veckan, sporten kräver ju mycket träning. Ibland kan det bli jobbigt när man har prov i skolan.
Men till sin hjälp har Jasmine Einebrant sina föräldrar, som mer än gärna ställer upp. Barnens framgångar i kanot under de senaste fem åren, har också väckt ett stort intresse hos pappa Börje och mamma Åsa, som själv blev så förtjust i sporten, att hon också började paddla.
– Hon är alltid involverad i våra grejer, så hon ville vara med här också, säger Jasmine Einebrant.
Mest av allt gillar Jasmine Einebrant adrenalinkicken före tävlingarna. Nervositeten är påfrestande, men känslan av att bara köra på när hon väl dragit i gång lättar snabbt på pirret i magen, och lyckan när hon kommer först är obeskrivlig.
– Det har gjort mig till den jag är i dag, säger hon.