Sedan födseln har Oliwer Rönnelin haft en synskada. Med noll procent syn pÄ ena ögat och tvÄ procent pÄ det andra Àr han i princip blind sÄ nÀr som pÄ vÀldigt nÀra hÄll i ett spektra ungefÀr lika stort som diametern pÄ en toapappersrulle. SÄ nÀr han beger sig ut i backen Àr det ledsagarens röst, underlaget och miljöljuden som styr hur Oliwer Rönnelin navigerar mellan stolparna i slalombanan.
â Den huvudsakliga skillnaden Ă€r att jag upplever fart pĂ„ ett annat sĂ€tt i och med att jag inte ser. Jag kan inte göra en avstĂ„ndsbedömning, utan Ă„ker naturligt lite lĂ„ngsammare för att kĂ€nna mig trygg, berĂ€ttar 15-Ă„rige Oliwer Rönnelin.
Hela familjen Rönnelin har Àgnat sig Ät utförsÄkning i över ett decennium och Oliwer Rönnelins synskada har varit en annorlunda förutsÀttning, men inte en begrÀnsning. Pappan Andreas Rönnelin Àr visserligen ingen skidlÀrare, men han har sedan begynnelsen Äkt som ledsagare Ät Oliwer Rönnelin.
â Vi Ă„kte flera Ă„r i rad pĂ„ synskadades riksförbunds skidlĂ€ger och lĂ€rde oss grunderna i ledsagning dĂ€r. Men nĂ„got Ă„r kĂ€nde vi att det var sĂ„ synd att det var över, att vi ville fortsĂ€tta Ă„ka och inte behöva vĂ€nta till nĂ€sta Ă„r. DĂ„ började alla tre barnen att Ă„ka och trĂ€na med BĂ„senberga slalomklubb, berĂ€ttar Andreas Rönnelin.
Ăven om syftet frĂ„n början var att fĂ„ mer tid pĂ„ snö, sĂ„ smittade tĂ€vlingstĂ€nket frĂ„n klubbkompisarna av sig och det dröjde inte lĂ€nge innan Oliwer Rönnelin testade att tĂ€vla för första gĂ„ngen. Han tĂ€vlar sĂ„ gott som alltid mot seende Ă„kare och reglerna skiljer sig inte, utan det Ă€r samma bana som ska genomföras pĂ„ kortaste möjliga tid. Ăven om topplaceringarna Ă€r svĂ„ra att nĂ„ med det motstĂ„ndet, fĂ„r Oliwer Rönnelin mycket tillbaka av att tĂ€vla. Det Ă€r nĂ€mligen ofta sĂ„ att han möts av stĂ„ende ovationer, hederspris och hyllningar för sitt modiga tĂ€vlande. NĂ€r han i oktober 2017 fick ett idrottsstipendium av landstinget, tĂ€ndes ytterligare en tĂ€vlingsgnista och sedan sitt första riksmĂ€sterskap inom parasport i vĂ„ras, dĂ€r Oliwer Rönnelin tĂ€vlade ensam i sin klass för synskadade, har han varit sĂ€ker pĂ„ sin sak. Han vill fortsĂ€tta tĂ€vla och utvecklas inom sporten.
â Men det finns inga andra tĂ€vlande i min Ă„lder i Sverige, konstaterar Oliwer Rönnelin.
DĂ€rför Ă€r de första tĂ€vlingarna dĂ€r han kan fĂ„ möta likvĂ€rdigt motstĂ„nd pĂ„ EuropanivĂ„. Detta har medfört att Oliwer Rönnelin har tĂ€t kontakt med det alpina parasportslandslaget och nu har digra planer för framtiden. För att fĂ„ tĂ€vla behöver han först göra en internationell klassificering, dĂ€r hans synskada bedöms och han sedan placeras i en grupp utifrĂ„n förutsĂ€ttningarna. För att utvecklas Ă€nnu mer inom skidĂ„kningen har Oliwer och Andreas Rönnelin anlitat Claes Israelsson som skidlĂ€rare â och i början av december Ă„kte de tvĂ„ tillsammans för allra första gĂ„ngen.
â Jag har mycket att lĂ€ra mig. NĂ€r jag som ledsagare kommunicerar med Oliwer, ska jag kompensera för ett helt sinne. Om jag Ă€r tyst, försvinner hans uppfattning om var han Ă€r och var han Ă€r pĂ„ vĂ€g. Det Ă€r en utmaning, precis som att lĂ€ra ut mer skidteknik utan att kunna visa. Det stĂ€ller högre krav pĂ„ mig, men det kĂ€nns vĂ€ldigt roligt och meningsfullt att fĂ„ göra detta tillsammans med Oliwer, sĂ€ger den nye trĂ€naren Claes Israelsson som kommunicerar med Oliwer Rönnelin med hjĂ€lp av radio.
Oliwer Rönnelin har samma problem som alla alpina Ă„kare som bor hyfsat lĂ„ngt ned i landet â det saknas alltid trĂ€ningstid pĂ„ snö. DĂ€rför blir lĂ€gren och vistelserna i skidorter med familjen Ă€n mer viktiga för att hans satsning ska leda dit han vill â till Paralympics i Beijing 2022. För att ha rĂ„d med landslagslĂ€gren som han blir inbjuden till som en del av trĂ€ningsgruppen till Paralympics 2022, startade Oliwer Rönnelin en insamling i början av hösten.
â Jag sĂ„g att en kompis i landslaget gjorde det. Det Ă€r rĂ€tt dyrt att Ă„ka ivĂ€g pĂ„ lĂ€ger sĂ„ varenda krona har rĂ€knats, berĂ€ttar Oliwer Rönnelin.
Katrineholms kommun valde att stöda insamlingen med 6000 kronor och frÄn vÀnner och bekanta har alpinÄkaren fÄtt 10 000 kronor till.
â Det Ă€r lĂ€tt att motivera sig till bĂ„de barmarkstrĂ€ning och fys, nu nĂ€r man har mĂ„nga bakom sig och ett landslag som stöttar en, kan bĂ„de pappa Andreas och Oliwer Rönnelin konstatera.
SĂ„ fram till att tĂ€vlingssĂ€songen drar i gĂ„ng pĂ„ riktigt i januari hoppas de kunna trĂ€na tvĂ„, tre gĂ„nger till pĂ„ snö â utöver det blir det fys och kondition, dels med tandemcykel och löpning och sĂ„ pĂ„ gymmet.
â Det gĂ€ller Ă€ven att man som ledsagare hĂ„ller sig i form. Det kĂ€nns jĂ€ttebra att bĂ„de jag och Claes kommer att kunna Ă„ka med Oliwer, för dĂ„ hĂ€nger det inte pĂ„ en person om Oliwer kan tĂ€vla eller inte. I nulĂ€get blir det ju ingen tĂ€vling om jag skulle vara sjuk, berĂ€ttar Andreas Rönnelin.
Han och skidlÀraren Claes Israelsson berömmer skidÄkaren, frÀmst för sitt mod och sin tillit till ledsagaren. Det krÀvs nog en hel del av den varan för att bege sig nedÄt för en slalombacke.
â Men nĂ€r jag hör tydliga instruktioner, lyssnar pĂ„ miljön och kĂ€nner underlaget, dĂ„ kĂ€nner jag mig trygg och har kontroll. Men det gĂ€ller att fokusera, sĂ€ger Ă„karen.