Midnattssolsrallyt kördes för första gången 1950 och då segrade Per Fredrik Cederbaum i en BMW 327/328. Sista gången det kördes var 1964. Året därpå började tävlingen köras vintertid och fick då namnet Svenska Rallyt. År 2006 återupptogs traditionen och de bilar som deltar i detta rally får inte vara nyare än årsmodell 1990.
Det har inte 64-årige Gunnar "Vurpa" Olsson, från Österåker, några som helst problem med. Han kommer nämligen att ratta sin PV från 1965 i klassen 1965–75. Bilen är i stort sett i original, frånsett att den är trimmad genom nya ventiler och en ny kam. Det har gett ytterligare 30–40 hästkrafter. Bortsett från säkerhetsutrustningen är bilen helt i original, till och med den nästan meterlånga växelspaken ska han brottas med.
– Sedan har jag placerat kartläsaren Mikael Brink i baksätet. För när man kör rally i en PV så är det som att släppa in två fullvuxna karlar i en garderob och säga till dem att börja slåss, det är så jäkla trångt, så Micke fick hoppa tillbaka ett hack, skrattar "Vurpa" Olsson.
Varför "Vurpa", undrar man då ven om det går att ana sig till historien.
– Jo, det kommer efter en tävling när jag var ung och några vänner körde som besatta mellan första och andra sträckan, bara för att höra när de kom fram att jag hade vurpat på första sträckan.
Smeknamnet till trots har det inte blivit så farliga vurpor genom åren.
– Nej, några har det väl blivit, men jag har alltid klarat mig bra.
Vad har du för chanser med din gamla PV i rallyt då, kan du vinna din klass?
– Javisst, om alla de andra bryter, då har jag en bra chans, säger han och flinar.
Samtalet rullar på med den anekdoten efter den andra och en handlar om första gången han åkte Midnattssolsrallyt 2008 med sin son Gustav då 18 år.
– Vi hade hört att det skulle kosta 50000 – 60000 att åka, så vad vi gjorde för att motbevisa det var att ställa upp med fyra däck på bilen, ett reservdäck, en skiftnyckel, en vändbar dubbelskruvmejsel. Det var allt vi hade med oss.
Hur gick det då?
– Vi åkte till Kristianstad där rallyt startade och sedan gick det bra till femte sträckan där vi kraschade med ett rådjur, men publiken hjälpte oss att laga bilen så vi kunde hanka oss fram till målet. Därifrån ställde någon upp med släpkärra och vi fick bogsera bilen till en verkstad där vi lagade bilen på natten och sedan var vi startklara på morgonen igen. Sedan tog vi oss till Karlstad, totalt 185 mil, och det kostade oss under 10000 kronor och då var soppan inräknad i det, berättar Gunnar "Vurpa Olsson.