Däcktravar, stockar, och diken är bara några av de hinder som kan dyka upp under en endurotävling. Det gäller att analysera spåren, tänka snabbt och agera, och det är precis det som lockar Niklas Bergström.
– Hjärnan måste vara i gång hela tiden medan du kör, det är just de där jag gillar.
Intresset började redan i barnsben, och det var inte så konstigt. Pappa Börje Bergström, som Niklas tagit efter i en hel del, motionstränade i enduro. Men Niklas Bergströms intresse växte sig större än så. Under sina 24 år har han varit med i SM-deltävlingar flera gånger. På lördag kör han igen, den här gången på hemmaplan, i Vingåker.
– Det gäller att ta sig över alla hinder du möter på smidigaste sätt, utan att fastna eller ramla, säger han.
Även om han känner sig fri och avslappnad när han är ute och kör, så räcker det inte med motionsträning. Niklas Bergström vill också känna pressen vid en tävling.
– Har man gjort en bra tävling så är det ett tecken på att man tränat bra. Urpumpningen man känner efter vid tävling, hur kroppen tömmer på det sista, den känslan är ju skön!
Men sambon Charlotte Söderström är lite orolig. Niklas Bergström har varit med om två allvarliga motorcykelolyckor tidigare. Det allvarligaste var 2006, efter en träning som slutade illa.
– Jag hade blödning i levern och spricka i bäckenbenet, så jag låg på sjukhus i en vecka.
Det senaste var för två år sedan, under en deltävling i Skåne, då han körde rakt in i ett träd. Det slutade med en bruten handled och en spricka i fingret.
– Då mådde mitt hjärta inte bra. Man är orolig att något ska gå illa, så jag har alltid telefonen i närheten när han tävlar eller tränar, säger Charlotte Söderström.
I bland följer hon och hunden Freja med på tävlingarna, runt om i landet. Men det går inte alltid, i bland krockar det med jobbet.
– Det kan vara svårt att ta med Freja när man ska åka långt också, säger hon.
Men mamma och pappa hänger nästan alltid med. Pappa, som är elektriker, mekar med hojen, och mamma har hand om maten.
– Ibland är det så stressigt att man kan glömma bort att äta, då brukar mamma se till att jag får i mig något, berättar Niklas Bergström.