Hon har helt enkelt gått den långa vägen, från badvakt, simlärare, städare, receptionist, en kort sejour som vaktmästare till att nu jobba som arbetsledare för personalen i hallen. Ett jobb hon övertog efter Britt Fredriksson som blev enhetschef för Sportcentrum.
– Jag har Britt att tacka för mycket. Hon har visat mig stor tillit och låtit mig prova mina vingar och gett mig ansvar och nu sitter jag här, säger My och skrattar.
Hon har nära till skratt och känns som en varm människa som inte är rädd för att hugga in där det behövs. På väg in till sitt arbetsrum säger hon hej då till Tomas Carreman som går för dagen och berättar för honom att hon passade på att städa damernas omklädningsrum tidigare på dagen.
Det är lite grann sådan hon verkar vara. Inte rädd för att hugga in där det behövs.
– Herregud, man måste ju lära sig hur det fungerar överallt och då får man prova på olika saker. Hur fel kan det bli? Då är det väl bara att lära sig av de misstag man göra och inte upprepa dem, säger hon.
My är en prestigelös person och nyfiken på att lära sig de saker hon inte kan.
– Jag gillar att ta beslut och ju mer jag vet om hur de olika sakerna fungerar, ju lättare blir det för mig att ta de rätta besluten. Ofta går jag på min magkänsla, men framförallt brukar jag fråga vaktmästarna som verkligen vet allting. "Snälla berätta för mig, ni vet ju mycket mer än jag", brukar jag säga och då berättar Stefan (Sonevang) och Mikael (Lindfors) det jag behöver veta.
Duveholmshallen fyllde 40 år i år, men det blev inte något riktigt jubileum som det var tänkt. Trasiga kakelplattor i simhallen kom i vägen och förstörde mycket av det planerade, som till slut bara blev en tummetott.
Hur går det med simhallsrenoveringen nu?
– Allt kakel är borta och arbetet fortskrider, jag vet inte exakt vilken tidsplan de jobbar efter. Men jag tror att det är sagt att det ska stå klart i juni 2019 – och då får vi väl hoppas på det. Det är ju KFAB som har avtal med PEAB som i sin tur har lagt ut de olika jobben på entreprenad.
Vad skulle du vilja utveckla med Duveholmshallen?
– Vi skulle förstås vilja ha inte lite mer stora evenemang som det var förr, men eftersom handbollen och volleybollen inte är så stora längre så är det svårt. Men snart, den 7–9 december, så har vi Nordic Open i diskodans och då är hela hallen packad med folk i tre dagar och alla hotell är bokade.
Hur intresserad är du av idrott?
– Jag är egentligen ingen idrottstjej från början, men jag blir mer och mer intresserad och jag tycker handbollen är den roligaste sporten.
Men när jag säger att handbollen är så långt ner den kan komma, volleybollen finns knappt alls och innebandyns nivå är också den låg, så protesterar hon.
– Jag ser att det är saker på gång bland de unga. Handbollen startar nya lag hela tiden och volleybollen är på gång igen i KAIK och innebandyn har mycket folk på sina matcher.
Finns det några nya evenemang att prova på i hallen?
– Padel är en häftig sport, men där vill vi ju inte konkurrera med den nya anläggningen som ska byggas på Västgötagatan. Bland det roligaste är supersportis på tisdagskvällarna där hundratals barn i alla åldrar får prova på många olika idrotter.