Katrineholms atletklubb vann SM redan i fjol med samma manskap, Jimmy Werner, Joakim Wång och Robert Blom, och var förstås favoriter när bänkpresstävlingarna drog i gång. Redan innan tävlingarna sa coachen Mikael Folkesson att han kände sig rätt säker på att hans tre killar skulle ta hem tävlingen om de bara gjorde vad de skulle och inte dabbade sig på något vis.
Han fick rätt.
Redan när trion klarade sin respektive ingångsvikt var guldet klart – det blev aldrig någon dramatik över huvud taget. Jimmy Werner och Robert Blom klarade bägge två 270 kilo och den aningen lättare Joakim Wång tog 265 kilo. Det sammanlagda resultatet gav 482 poäng, eftersom det finns en koefficient som omräknar den egna vikten och den vikt som lyfts.
– Jag tror vi vann med 80 poäng före tvåan Habo AK och sedan kom Sundbyberg på bronsplats, berättar Mikael Folkesson.
Hur bra är KAK egentligen? Sitter det kanske ett gäng duktiga lyftare i Skåne som inte tycker det är värt den långa resan upp till Sundsvall.
Men så är det absolut inte enligt Mikael Folkesson.
– Nej, för tusan, vi är bäst i Sverige, inget snack om saken. Vi hade kunnat ställa upp med ett femmannalag och vunnit även med det. Några andra klubbar har en och annan bra kille, men ingen har så många bra killar som vi.
Faktum är att lagen kvalade in till tävlingen med ett femmannalag, men sedan gjordes SM med tre man i laget. Lite märkligt.
Därmed kan KAK glädja sig åt ännu en SM-medalj. Men nu kan det bli lite mer tunnsått med framgångar en tid framöver eftersom många är på väg att lämna KAK för andra klubbar.
Mikael Folkesson ska själv gå till nystartade Styrkefabrikens atletklubb i Gnesta som Joakim Wång startat. Wång som bor i Gnesta precis som Jimmy Werner. Robert Blom bor i Järna. Den kvartetten samlas nu i Wångs nya klubb och de får dessutom sällskap av Stefan Olsson och hans dotter Maxine Olsson. Dessutom går Henrik Samuelsson till Hallsberg.
Vad blir det kvar av KAK då?
– Det blir förstås ett tapp, men jag och Stefan har fått dra ett tungt lass och nu har vi ledsnat så vi drar oss ur innan det blir några hard feelings. Nu får de yngre ta över och det hoppas jag att de klarar bra, avslutar Mikael Folkesson.