Hon skådade utsattheten i vitögat

Sedan artikeln som publiceras här skrevs har Elinor Brunnberg efter en kort tids sjukdom avlidit. Intervjun gjordes utan vetskap om hennes sjukdom. Elinor Brunnberg, som var bosatt i Katrineholm, efterlämnar sambo och sina fyra barn med familjer. Familjen tror att hennes önskemål var att artikeln skulle publiceras, och efter samråd med familjen låter vi läsarna ta del av den, så som den skrevs innan hennes frånfälle.Här nedan följer artikeln:

Katrineholms-Kuriren skrev om Amogh Kanaskars fotoutställning och träffade honom då på Ängeln. Foto: Henrik Norling

Katrineholms-Kuriren skrev om Amogh Kanaskars fotoutställning och träffade honom då på Ängeln. Foto: Henrik Norling

Foto:

Övrigt2017-07-03 20:00

Elinor Brunnberg är professor med engagemang för socialt arbete. Hon har skildrat många aspekter av livet, inte minst under sin tid som journalist på Sveriges Television där hon började med att klippa det första programmet av långköraren "Landet runt".

En vecka i maj fanns fotografier av 17-årige Amogh Kanaskar i en utställning på Ängeln. I Katrineholm bodde den unge fotografen hos Elinor Brunnberg, professor emerita som samarbetar med Amoghs far.

Far och son Kanaskar bor i Indien, ett land som Elinor Brunnberg har besökt flera gånger. Tillsammans med Mukesh Kanaskar har hon skrivit flera vetenskapliga artiklar inom det sociala området, främst om barn och kvinnor i utsatta situationer.

Elinor Brunnberg har även jobbat som journalist på SVT, Sveriges television.

‒Jag tycker om att intervjua och berätta det jag får höra, säger hon.

Hon vill föra ut kunskap, och kontakterna med Indien är en del i det.

‒Amogh är så otroligt duktig. Jag är inspirerad av hans bilder, säger hon.

För två år sedan gick Amogh Kanaskar en fotoutbildning i Eskilstuna, och fick som uppdrag att göra gatufotografier, berättar Elinor Brunnberg. Han fotograferade i Katrineholm, Eskilstuna och Stockholm.

‒Plötsligt såg man sin egen stad på ett annat sätt.

Bilderna som fanns på Ängeln är tagna på landsbygden i sydvästra Indien. Amogh Kanaskar har dokumenterat utsatthet, hunger och fattigdom.

Elinor Brunnberg kom till Mälardalens högskola 2010 och började arbeta som professor i socialt arbete.

‒Jag var med och byggde upp socionomutbildningen och forskarutbildningen inom hälso- och välfärdsområdet i Eskilstuna. Nu är jag professor emerita, men jag jobbar fortfarande en del, berättar hon.

På frågan om hon kan göra vad hon vill nu skrattar hon och säger:

‒Ja. Jag går inte på så många möten längre.

Kontakterna med Indien har hon haft ett antal år, och högskolan samarbetar med ett universitet i staden Pune. Mukesh Kanaskar arbetar för en indisk välgörenhetsorganisation. De är verksamma både på landsbygden och inne i slummen. Elinor Brunnberg visar sjukvårdslådan som delas ut.

‒Det är en liten sjukvårdslåda, de utbildar kvinnor och delar ut en låda till 50 familjer. Sjukvårdslådan har räddat liv.

Barnen spelar dockteater om olika risksituationer och hur man agerar i dem, och så gör man något som kallas "I and we sing in a ring".

‒Det kan på ett pedagogiskt sätt lära ut saker, till exempel "vad gör vi om det börjar brinna?". Kan man inte läsa och skriva är det ett sätt att lära sig saker.

Miljontals människor i Indien lever ett mycket utsatt liv, åsidosatta av samhället.

‒De här människorna är inte registrerade. De är osynliga. De föds ute i backen där man slår av navelsträngen med en sten.

I december 2016 deltog Elinor Brunnberg i en hälsofestival i Indien.

‒Jag pratade mycket om mänskliga rättigheter, som vi inte alltid har haft i Sverige. Det har inte alltid varit bra för kvinnor och barn här. Vi har det ju bättre nu än på 20- och 30-talet. Jag talar om det för att ge lite hopp om att man kan förändra saker, och för att säga att rättigheter har alla.

Elinor Brunnberg utbildade sig till socionom som ung, i Lund. Hon tog sin examen 1971.

‒Tjejer blev sjuksköterskor och lärare. Jag kände ingen som blev socionom.

Om bakgrunden till hennes engagemang säger hon:

‒Det är inte så lätt att svara på... Jag har alltid haft det med mig. Jag växte upp ute på landet. Vi hade alltid mycket kontakt med alla människor runtomkring.

Svaret på ett yrkesvalstest hon gjorde var att hon kunde bli vad hon ville.

‒Jag blåste i väg in i ett yrke. Jag tror det var bredden, och att man kunde arbeta med människor. Människors vardagsliv har jag alltid tyckt varit viktigt.

Men hon nöjde sig inte med den teoretiska utbildningen.

‒Jag tänkte att man kan inte gå ut till människor och inte veta hur man tar hand om sig själv.

Hon flyttade från södra Sverige till Stockholm där hon gick en ettårig utbildning i filmredigering.

‒Film var inte den stora grejen där jag bodde, så jag sökte mig till något som var annorlunda och spännande.

Hon fick jobb på SVT i Malmö.

‒Jag började med att klippa "Landet runt". Jag gjorde första "Landet runt", inte som presentatör, utan som filmklippare.

I 12 år jobbade hon på Sveriges Television.

‒Jag har jobbat på Mittnytt och Tvärsnytt, lett debatter och gjort reportage och nyheter. Mest jobbade jag som nyhetsreporter.

Hon har också varit föreståndare för en abort- och sexualrådgivningsbyrå.

Vad är det roligaste du har gjort?

‒Jag har alltid gjort roliga saker inom intressanta och spännande områden som jag har velat berätta om, det har varit vägledande.

Elinor Brunnberg

Född och uppvuxen: i Vislanda, Småland

Bor: i Nävertorp i Katrineholm som är sambons hemstad

Licentiatexamen i socialt arbete: 2000 med avhandlingen "I välfärdens skugga"

Doktorsavhandling: 2003 "Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva. Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö."

Akademiska tjänster: vid Örebro universitet och Mälardalens högskola

Intressen: yrkesområdet, fotografering, graffiti

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!