Att han hamnade i målet var mer eller mindre än slump. Han började spela bandy som 6-åring och då turades man om, till en dag då plötsligt ingen ville stå när tränaren frågade: "vem vill stå i mål?"
‒Då ställde jag mig i mål och på den vägen är det. Det gick bra direkt och sedan dess har jag stått i bandymålet.
Det var tydligen hans plats inom sporten, för när det töar upp i vår så hittar vi Lukas Sundström i KSK:s fotbollslag för 14–15-åringar och platsen är även då mellan stolparna.
Men att bandy är den roligaste sporten, det råder det ingen tvekan om. Roligast att spela, men inte så kul att titta på, det är en allmän åsikt som med åren nästan blivit en sanning. Och Lukas håller med.
‒Bandy är kul att spela för det går så fort och det händer saker hela tiden. Det är också en sport där en spelare kan göra en väldig skillnad.
Trots att han bara är 14 år så är han med i tre lag: U14, P16 och P19 och ibland kan det bli bandy varenda dag i veckan.
‒Jag tränar fyra dagar i veckan och sedan kan det bli matcher de andra dagarna, någon gång blev det tre matcher på två dagar.
Tränar du bara bandy på isen, eller har ni andra pass också?
‒Under säsong blir det mest på isen, men jag kör lite andra övningar på egen hand också för att bli snabbare och få bättre balans.
Vad är din styrka och svaghet som målvakt?
‒Jag är ganska reflexsnabb och har bra utkast, men jag är lite för anonym. Jag skulle behöva dirigera mina utespelare bättre.
Vad har du för målsättning som bandymålvakt?
‒Jag vill bli så bra som möjligt och förhoppningsvis spela i elitserien eller i alla fall i allsvenskan, avslutar Lukas Sundström.
Chansen att få spela högre upp är nog god. I dag är han rankad som tredje målvakt i KVBS efter Henrik Karlsson och Pontus Ekström och 14-åringen har ju onekligen framtiden för sig.