Motala avgjorde sent mot Huddinge (2–1) och Linköping vann med samma siffror mot Boo, två av lagen som VFC fortfarande har efter sig. Och hade det inte varit för Kumlas seger (3–2 hemma mot Haninge) hade det i princip varit klart.
Det är ändå fördel Värmbol som fortfarande har fyra lag bakom sig i serien där två åker ur.
‒Men vi behöver en poäng till, säger VFC-tränaren Håkan "Vargen" Andersson.
Den borde ha kommit redan mot Rynninge, en match där spelet var bäst före paus – men både chanser och mål kom i den andra halvleken.
Om båda lagen haft maximal utdelning på chanserna under första 45 minuterna hade det stått 1–1 i paus. Rynninge hade en möjlighet som Rasmus Karlsson i målet avstyrde med fingertopparna till hörna och minuten senare försökte Vedran Benca nå David Strömgren med ett inlägg som också det anfallet resulterade i en hörna.
Rynninge inledde bäst efter paus och satte åter Rasmus Karlsson på prov när han fick sträcka ut och tippa ett bra skott till ännu en hörna. Men när Rynninges interna skytteligaledare Martin Springfelt kom loss på vänsterkanten i 53:e minuten tvingades också Rasmus Karlsson kapitulera.
Underläget förändrade VFC-spelet, passningar blev färre och långbollarna fler. Allt för ofta dock utan att hitta fram till rätt adressat. Men Vedran Benca hade en jättechans på hörna (den statistiken vann förvisso VFC med 7–4, men det ger ju ingen poäng) och Dan Fröjd fick Värmbols sista chans med ett pressat skott strax utanför.
‒Så här är det ofta när toppen möter botten. Vi får slita för allt, utan utdelning och de rullar in en boll lite för lätt, suckade VFC-tränaren Håkan "Vargen" Andersson.
Det fanns lite för många spelare som inte nådde upp i normal standard, men det gällde inte trion Dan Fröjd och Valon Rashiti på mittfältet och målvakten Rasmus Karlsson, en trio som definitivt stack ut i VFC.