Det finns inte sÄ mycket böcker skrivet om klimakteriet. Det Àr ett Àmne som som har varit lite tabu. Mariéll Fromholz tycker att författarna Katarina Woxnerud och Monika Björn har beskrivit den hÀr perioden av en kvinnas liv pÄ ett bra sÀtt. "Alla kvinnor borde lÀsa de hÀr böckerna" sÀger hon.
â Vi pratar mycket om puberteten, det Ă€r omtalat, men kvinnor som gĂ„r igenom klimakteriet pratas det inte om, sĂ€ger MariĂ©ll Fromholz, sjukgymnast och Ă€gare av Art of Training i VagnhĂ€rad.
Hon berÀttar att hon ofta trÀffar kvinnor som inte förstÄr vad som hÀnder med dem. SjÀlv visste Mariéll inte heller sÄ mycket förrÀn hon gick en kurs och började sÀtta sig in i problematiken.
â Ăr man kvinna över 40 ska man börja med att lĂ€sa de hĂ€r. För man vet egentligen aldrig nĂ€r man Ă€r i klimakteriet. Man vet bara nĂ€r man Ă€r pĂ„ andra sidan och inte haft sin mens pĂ„ ett Ă„r, sĂ€ger hon och visar fram Katarina Woxneruds och Monika Björns böcker.
â Katarina Ă€r den som tittar mer vetenskapligt pĂ„ det hela och Monika skriver frĂ„n ett eget perspektiv.
Vad som Àr viktigt, enligt Mariéll, Àr att vara förberedd pÄ förÀndringarna sÄ man lÀr sig lÀsa signalerna.
â Det startar oftast tidigare Ă€n man tror. Anledningen till att jag Ă€r intresserad nu Ă€r att jag Ă€r 42 Ă„r och jag de tre senaste Ă„ren har kĂ€nt en skillnad. Jag Ă€r mer lĂ€ttstressad Ă€n tidigare Ă€ven om jag gör samma saker nu, som jag gjorde tidigare.
Det kan bero pÄ, som hon sÀger, att antagonisten till östrogen Àr kortisol.
â Det betyder att nĂ€r östrogenet sjunker sĂ„ ökar kortisolet vilket Ă€r vĂ„rt stresshormon. Jag har mĂ„nga patienter som sĂ€ger att de inte vill trĂ€na för att det ökar kortisolet. Man blir stressad av att trĂ€na. Stressad pĂ„ jobbet. Loaden pĂ„ kroppen blir för mycket. DĂ€rför Ă€r det ocksĂ„ mĂ„nga kvinnor mellan 45-50, som gĂ„r in i vĂ€ggen. Men om man Ă€r medveten om det gĂ„r det att sĂ€nka tempot i kroppen.
Mariéll menar inte att man varken ska gÄ ned i arbetstid eller sluta trÀna utan helt enkelt tÀnka om.
â Det bĂ€sta Ă€r att köra lĂ„gintensiv styrketrĂ€ning. Man kan köra pulspass ocksĂ„ men dĂ„ ska man vara medveten om att nĂ€r pulsen ökar sĂ„ kan man fĂ„ en stressreaktion. De flesta kör högintensivtrĂ€ning nĂ€r man Ă€r runt 45-50 för att man vill gĂ„ ned i vikt, eftersom vikten ökar nĂ€r man gĂ„r in i klimakteriet. Man börjar banta, kör intensiva trĂ€ningspass, man börjar springa och det stressar bara pĂ„. Det Ă€r en ond cirkel. MĂ„ bra, istĂ€llet för att tĂ€nka pĂ„ att gĂ„ ned i vikt.
Hög kortisol i kroppen gör dessutom att man gÄr upp i vikt.
TrÀning, sömn, kost Àr alla viktiga ingredienser för ett bÀttre liv under klimakteriet.
â Man kan ta hormoner ocksĂ„. Det finns kanske en minimal ökad risk att fĂ„ bröstcancer, men vad Ă€r den risken i jĂ€mförelse med om man inte tagit nĂ„got preparat. Det finns Ă€ven bioidentiska preparat som Ă€r skonsammare mot kroppen. Sök hjĂ€lp helt enkelt om du inte mĂ„r bra. För du mĂ„ste mĂ„ bra för att kunna ta hand om dig sjĂ€lv. Du ska inte hamna i en depression, du ska inte ha sjĂ€lvmordstankar, du ska inte kĂ€nna dig dĂ„lig som person. MĂ„r du bra orkar du ta hand om kost, trĂ€ning och familjen.
â Livet förĂ€ndras nĂ€r man gĂ„r in i klimakteriet, man kan fĂ„ depressioner, sova dĂ„ligt och gĂ„ upp i vikt. Det gĂ€ller att veta vad man ska göra, sĂ€ger MariĂ©ll Fromholz som studerat Ă€mnet.
Kontinuitet i trÀningen under den hÀr perioden Àr viktig. GÀrna tre-fyra gÄnger i veckan.
â Du kan nĂ€sta köra varje dag eftersom du inte sliter ut muskulaturen. Kör man dĂ€remot tyngre styrketrĂ€ning sĂ„ kanske man sover sĂ€mre pĂ„ natten. Kortisolet hinner heller inte sjunka undan sĂ„ nĂ€r man vaknar har man en stressnivĂ„ i kroppen. Man vaknar stressad och förstĂ„r inte varför.
Yoga tycker Mariéll Àr en betydligt bÀttre trÀningsform pÄ kvÀllen och sÄ kan man köra styrketrÀning pÄ morgonen.
â För att fĂ„ igĂ„ng kroppen, jobba med rörlighet och styrka, men inte ökad puls. DĂ„ kan du jobba lugnt resten av dagen eftersom kortisolhalten sjunkit. Vad man ska komma ihĂ„g Ă€r att det hĂ€r handlar bara om en period i livet. Den kommer visserligen ganska abrupt. NĂ€r man Ă€r 30-40 Ă„r har man kanske kört mycket högintensivtrĂ€ning, sprungit maraton, multisportat och sĂ„ mĂ„ste man förĂ€ndra allt.
Men klimakteriet Àr en övergÄngsperiod. Det kommer en lugnare tid efterÄt.
â Var stark genom klimakteriet för det har du nytta av efterĂ„t. För nĂ€r du Ă€r ute ut klimakteriet sĂ„ Ă€r man ute. DĂ„ öppnas en ny liten vĂ€rld. Vetenskapen sĂ€ger det ocksĂ„. NĂ€r man Ă€r 55 + sĂ„ Ă€r man mer sjĂ€lvsĂ€ker som person och det beror pĂ„ hormonhalterna i kroppen. Man grundar mer. "Jag Ă€r stark, stressar inte upp mig och tar inte sĂ„ mycket skit" sĂ€ger MariĂ©ll Fromholz.