På plats på Perrongen fanns bland andra representanter från kommunens förvaltningar, förskolor och skolor, elevhälsan och rektorer. Även folk från Region Sörmland, Folktandvården, Miljöcentralen. Och även kommuner från Örebro län som ska gå in i det här projektet.
Under torsdagseftermiddagen kom den tidigare elitidrottaren Carolina Klüft på besök i Katrineholm. Det var i rollen som verksamhetschef för Generation pep som hon talade för de ungefär 120 deltagarna på fritidsgården Perrongen.
Karin Nordén, samordnare social hållbarhet, Katrineholms kommun, berättar att det handlar om barn och ungas hälsa.
– Vi har varit ett pilotprojekt där vi tillsammans med sex andra kommuner i Sverige har testat olika metoder, verktyg och hur vi kan arbeta för att främja barn och ungas hälsa. Det är fokus på fysisk aktivitet och goda matvanor. Vi har jobbat i olika temaområden med allt ifrån samhällsbyggnad till förskola, skola till matmiljö och så vidare, säger hon.
Två av tio barn når inte upp till rekommendationerna vad gäller fritidsaktiviteter och matvanor i Sverige. Den trenden vill Generation pep och kommunerna vända på tillsammans.
Carolina Klüft, som nog är mest känd som framgångsrik friidrottare med guldmedaljer från både VM och OS på sin meritlista, har jobbat i organisationen sedan 2016 och har varit chef i fem år.
– Det känns väldigt kul att få komma hit idag och få höra mer om det som har skett här i Katrineholm. Jag vet ju ganska mycket, men det är alltid kul att komma hit och höra det live, säger hon.
Carolina Klüft menar att hon alltid har haft ett stort samhällsengagemang. "Jag har jobbat med olika samhällsfrågor under min idrott. Men sen när jag slutade så fick jag den här frågan. Och kände att det här tror jag kan passa mig bra. Och jobba mer med mina frågor. Det är väldigt inspirerande", säger hon.
Vad är ditt mål med Generation Pep?
– Att organisationen grundades en gång i tiden handlar ju om att vi vill göra något om ojämlika hälsan som vi ser i Sverige. Då har vi valt att fokusera på fysisk aktivitet och kost. Så det är ju det vi vill förändra på olika sätt. Och för att förändra det så behöver vi arbeta på väldigt många olika delar av samhället, säger Carolina Klüft.
Hon fortsätter:
– Men vi vill också stötta i vägledning för att ställa om strukturer runt barn och unga, så att det blir mer socialt hållbart. Så att vi får fysisk aktivitet och kost mer som en naturlig del av barn och ungas liv. Och kommunen som vi jobbar med i det här projektet är ju de som ligger absolut närmast medborgarna. Och gör den kanske den absolut viktigaste insatsen för den här frågan.
Josefin Lundin, kommunikatör hos Katrineholms kommun, och Carolina Klüft.
Carolina Klüft lyfter upp kommunen som hon tycker föregår med gott exempel.
– Katrineholm är ju ett fantastiskt exempel på just att samverka kring detta, att utforska och implementera saker. Och liksom som hittat ett grepp att jobba med de här frågorna som är otroligt viktiga. Och frågor som ibland kan bli nedprioriterade av förklarliga skäl. Det finns inga lagstadgat krav att du måste ägna dig åt det här. Men samtidigt så vet ju kommunerna hur viktigt det är för medborgarnas hälsa och barn och ungas framtid.
Hur sköter sig Katrineholm?
– Vi är väldigt tacksamma för det här samarbetet med Katrineholm. Och de har lyckats väldigt fint på många sätt. Sen är det här bara en början av en resa. Det är ju en process som ska pågå. Men det är väldigt, väldigt bra. Jag tror Katrineholm har väldigt mycket att lära andra kommuner.
Anneli Hedberg (S), ordförande i folkhälsoutskottet, är den som från början skickade in ansökan om att vara med i projektet.
Anneli Hedberg (S), ordförande i folkhälsoutskottet, är den som från början skickade in ansökan om att vara med i projektet. Hon tycker att Katrineholm har bra förutsättningar.
– Vi har bra idrottsanläggningar, bra spontanytor. Ändå så når vi inte tillräckligt bra resultat. Vi har alltför många barn som inte är medlemmar i föreningar, som inte rör på sig. Vi har dåliga skolresultat, låg utbildningsbakgrund, barnfattigdom och så vidare. Då kände vi att vi behöver göra någonting.