Meja Wahlström är 15 år och elitsatsar på karate tillsammans med Katrineholms karateförening. Men det var nära att sjukdomen diabetes tog hennes liv när hon bara var åtta år gammal.
Meja Wahlström är idag 15 år. Hon överlevde med nöd och näppe utmaningarna hon ställdes inför under hösten 2016.
– Jag magrade av och tappade vikt. Jag fick ingen näring. Jag kunde inte sova om nätterna och drack en massa vatten. Vi fattade ju att något var fel och gick till vårdcentralen flera gånger. Men vi blev hemskickade, berättar hon.
Meja blev bara sjukare och sjukare. Familjens hund ändrade beteende och fick dem alla att inse allvaret.
– Han började reagera på mig och var bara med mig. Hela tiden. Han kände att jag var sjuk, fortsätter Meja Wahlström.
De gick till vårdcentralen igen och krävde svar. Och svar fick de - Meja hade diabetes.
– När de började misstänka diabetes gick det snabbt. Jag fick åka till Eskilstuna och blev inlagd i tre veckor. Jag var oerhört sjuk när jag kom in, det var inte långt ifrån att jag inte skulle ha klarat mig. Det var på håret.
Diabetes är inte någon ovanlig diagnos. Många är drabbade. Men det gör inte sjukdomen mindre farlig.
– Diabetes bryter ner kroppen. Jag vet allvaret och ibland slår det mig att detta faktiskt är på liv och död, säger Meja.
Hon var bara åtta år när hon skulle börja ta sprutor i benen och kontrollera allt hon åt. Sprutorna var så obehagliga att hon började svälta sig för att slippa ta insulin. Det var en riktigt tuff tid för hela familjen
– Jag minns första veckorna när jag skulle ta spruta i benet två gånger per dag. Vi satt och skrek och grät. Jag ville äta, men ville inte ta insulin.
När diabetesen upptäcktes var Meja Wahlström väldigt illa däran. Hon blev inlagd på sjukhus i Eskilstuna. "Det tog veckor för att få ordning på blodsockret. När jag kom in låg det på 36, medan normalt ligger på mellan 5-6", berättar Meja.
I dag är diabetesen en ständigt närvarande följeslagare, men Meja känner att hon tagit kontrollen och kan leva mer fritt.
– När jag började sjuan blev det mer en vardag. Då blev jag mer självständig. Det var en befrielse, säger hon.
Meja Wahlström är inte som vilken vanlig tjej som helst. Hon elitsatsar på karate och tränar mellan fem till sex dagar i veckan. Hennes sjukdom ställer till det, minst sagt.
– Jag har insulinpump. Men jag kan inte träna med den, utan måste ta av den. Egentligen får jag bara vara utan den max en timme egentligen.
Numera har Meja en insulinpump och slipper de dagliga sprutorna. Men den fungerar inte med träningen, utan hon måste ta av den.
Hon väntar på en ny slags pump som hon tror kommer att fungera bättre för hennes träning.
– Mitt mål är att ta mig långt, bli uttagen till tävlingar via landslaget och få tävla i EM. Jag vill prestera och det är svårt med pumpen nu. När jag är på landslagsläger måste jag vara utan pumpen i upp till fyra timmar. Då blir jag ofta låg och kan inte vara med på allt. Det blir ju farligt någonstans. Då blir man besviken på kroppen och man frågar sig ”varför kan du inte bara vara med mig just idag?”.
I november ska Meja på utlandstävling i Tjeckien där hon kommer att möta folk från världens alla hörn.
– Det är en unik chans att kunna mäta sig mot världseliten i min ålderskategori. Det ska bli kul, en stor erfarenhet. Men det kommer att bli tufft, konstaterar Meja.
När hon ser tillbaka på sitt åttaåriga jag och andra som är i samma situation vill hon dela med sig av hopp.
– Det kommer aldrig att vara lätt. Andra kan gå rakt fram, men du måste gå runt. Det kommer vara en längre väg att gå, men det kommer att funka. Du kommer att klara det. Det är bara att ta ett hinder i taget, säger hon med en varm och övertygande blick.
Meja Wahlström är Katrineholms kommuns idrottsambassadör 2023.