I snart två decennier har Sara, som fyller 35 år på lördag, tillhört toppskiktet i svensk innebandy.
Redan säsongen 2003/04 spelade hon i SSL med Lockerud och debuterade i U19-landslaget. Sedan fortsatte framgångarna. Hon har ett VM-guld och utsågs 2007/08 till årets forward efter att ha vunnit poängligan i SSL.
Hon gick aldrig innebandygymnasiet i Umeå, rädd för att för mycket träning skulle påverka studierna, där matematik och fysik är favoritämnen. Efter examen hemma i Tidaholm värvades Sara till gotländska Endre och var förstås tongivande i laget som avancerade i SM-slutspelet.
Laget tog sig till semifinal, där det blev en femte och avgörande match mot Iksu.
– Påminn mig inte om den, ber Sara.
Det var helt jämnt på slutet när Endre fick straff.
– Jag som nästan aldrig varit utvisad satt just då på utvisningsbänken för en hög klubba och kunde inte ta den. Vi förlorade med 3–5. Trots att det är snart 17 år sedan är det en förlust som fortfarande svider och SM-bronset var inte mycket tröst, säger Sara.
Högskolestudier tog Sara tillbaka till fastlandet. På högskolan i Jönköping var tanken att hon skulle plugga till byggnadsingenjör. Det blev inte så. I dag jobbar hon som ekonomisk rådgivare på en bank i Tidaholm.
I höstas spelade Sara några allsvenska matcher med Fagerhult/Habo, men kände sig ganska nöjd och klar med innebandyn. I stället har hon engagerat sig mer i sönerna Gustavs och Olles, snart 10 och 7 år, idrottande.
– Jag har varit tränare för Gustavs fotbollslag, säger Sara som själv spelade fotboll innan innebandyn blev nummer ett.
Men så kom det där samtalet från FBC-tränaren Kent Olsson. Igen. De hade kontakt redan förra året och var överens. Då blev det dock bara två träningsmatcher för Sara innan pandemin stängde serien.
Att det finns några äldre spelare och fler mammor i FBC avgjorde att hon, trots 28 mils avstånd mellan Tidaholm och Katrineholm, sa ja. Igen.
– Det är så gött att åka till en träning med 20 kompisar i omklädningsrummet och på planen, säger Sara.
Även om FBC är en ny klubb är hon sedan tidigare bekant med flera spelare, som Angelica Högberg och förra landslagskompisen Sofia Haglund. Efter bara en träning gjorde Sara debut mot Hagfors och levererade fyra poäng, två mål och två målgivande passningar, direkt.
– Men jag var inte kompis med bollen. Min hjärna och kropp funkade inte riktigt ihop, säger Sara som hoppas på att det blir bättre i torsdagens hemmamatch mot Rönnby och att laget ska behålla kvalplatsen till SSL.
– Jag har kvalat mycket. Kval är kul och jag gör det gärna igen.