Niklas Eriksson är inte bara en erkänt pålitlig målskytt i bandy. I snart 25 år har han spelat golf, en hobby som i dag är hans jobb - som greenkeeper på Jättorp.
Niklas är inte bara en pålitlig målskytt i bandy. I snart 25 år har han också spelat golf, lockad till Jättorp av Kent och Marcus Lagerbäck.
– På isen är jag vänsterskytt. På Jättorp satte de en högerklubba i handen på mig, säger Niklas.
Det gick sådär under en tid när den konservativa sporten bara tillät spel från höger. I dag är det annorlunda och när Niklas fick prova en vänsterklubba sänkte han sitt handicap som varit 3,5 som lägst.
Golfen blev inte bara en hobby. 2010 fick han sommarjobb på Jättorp. Några år senare en fast tjänst och 2020 tog han över efter Jan Larsson som greenkeeper, alltså ytterst ansvarig för anläggningens 27 hål, sex träningsgreener och alla ytor runtomkring.
Även om sex säsonganställda ökar till det dubbla på sommaren lämnas inget åt slumpen ens när greenerna är snötäckta. Tvärt om. Det är en känslig tid som kräver stor noggrannhet. Det är ingen tillfällighet att det tidigare var lantbrukare som oftast fick jobbet som greenkeeper. De hade kunskapen hur jorden och marken ska förvaltas.
I dag är mycket datoriserat. Som hela vattenanläggningen. Väderrapporterna följs timme för timme.
Mycket av arbetet som greenkeeper är datoriserat. Som att följa väderrapporterna, flera gånger om dagen.
– Kraven från spelarna ökar. I dag tar alla för givet att det ska vara grönt och fint.
Men det är en större vetenskap än så för att behålla Jättorp som en klassbana.
– För att förstå spelarnas krav anser jag det är en förutsättning att vara insatt i spelet. Därför går jag två 18-hålsrundor i veckan under säsongen, säger Niclas.
Då är det inte bara scorekortet han fyller i. Det blir massor av anteckningar om åtgärder som krävs.
– I år har vi haft tur och inte behövt bygga om någon green eller förändra några hål. Då har vi kunnat göra mycket av det arbete som vi annars alltid ligger efter med, som underhållet av maskinparken.
Men även banan kräver dagligt underhåll, 365 dagar om året. Oerhört mycket arbete läggs ned efter säsongen på hösten för att preparera greenerna för vintervila. De ska luftas och gödslas för att skydda det gräset där det handlar om tiondels millimeter för att få exakt längd vid klippningen.
Vinterunderhållet är minst lika viktigt som sommarskötseln av en golfbana, säger Niklas Eriksson.
20 plusgrader på sommaren är en sak. Än värre är kyla, is och snö. Värst är det när temperaturen skiftar från plusgrader och snön smälter på dagen till minus på natten. Snö på otjälad mark kan göra att gräset drabbas av ett svampangrepp som kallas snömögel.
– Gräs som ligger under is i 60 dagar skadas. Får det ligga 90 dagar under isen dör det, säger Niklas.
Den här säsongen har därför alla greenerna skrapats från snö och is inte mindre än fem gånger.
– Beroende på hur solen kommer åt kräver hålen olika mycket jobb. 13, 25 och 27 är de som behöver mest tillsyn, säger Niklas.
På banan ligger allt fokus på att sköta greenerna. Tees och fairways får vara. Men området, med skog och vägar, är förstås så mycket större och behöver sin del av tillsynen.
– För ett par veckor sedan blåste ett 30-tal träd omkull som vi var tvungna att ta hand om. Som tur blev det inga skador på banan, men det är alltid tråkigt när fina träd som man vill behålla för atmosfären runt banan också knäcks, säger Niklas.
Men inte ens när våren närmar sig och den sista snön har smält kan han koppla av. Då går personalen frostvakt för att rädda greenerna.
– När gräset bara är 2,6 millimeter knäcks stråna om man trampar på dem om det är frost. Men jag tycker att vi har klarat banans övervintring bra i många år där jag bara förvaltar det jobb Jan Larsson inledde som greenkeeper före mig, säger Niklas.
