– Jag åkte ner till träningarna och tittade men jag ville ha något att göra. Jag började fylla på vattenflaskorna och sedan tyckte tränarna att det funkade bra så det blev att jag fortsatte.
Andreas är med på alla träningar och matcher och rollen som materialförvaltare handlar om att vara lite av en allt i allo. Han ser till att vattenflaskorna är påfyllda och att det finns bollar och västar framme.
Det är mer nervöst att stå vid sidan om än att vara med och spela.
– Förra året när vi mötte Nykvarn hemma och vann efter sudden var pulsen hög. Efter matchen kastade jag bara in grejerna och åkte hem direkt, jag kände mig illamående.
När Andreas var 8–9 år började han spela innebandy och han höll i sin första sejour på till han var 13 år. Sedan var det en kompis som lockade över honom till handbollen. Men handboll spelade han bara något år.
– Det var mer för att de behövde få ihop ett lag som jag hoppade in.
När Andreas var 16 år var han tillbaka i KIB igen och tog sig så småningom in i A-laget. Han har spelat med klubben på olika nivåer. Andreas började spelade i KIB i division 5 vilket motsvarar dagens division 4. På den tiden var inte innebandy lika populärt som det är nu.
– Då spelade vi i C-hallen och var imponerade om det var 50 personer på läktaren, minns han.
Nu är det annorlunda. Det pratas innebandy betydligt mer bland folk i Katrineholm än vad det gjordes tidigare.
– Jag jobbar som målare och är ute på många ställen och träffar mycket folk. De frågar mycket om hur det går för oss.
För det mesta är det positiva tongångar men det blir även en och annan gliring när det blivit förlust.
– Speciellt från en av mina jobbarkompisar, men det är inte så konstigt, för han är Värmbolare.
Andreas har spelat med Joel Johansson, som är lagkapten den här säsongen, men han har också ingått i samma lag som vikarierande målvakten Mattias Jonsson. Den siste i raden målvakter som KIB har plockat in.
– Det var jag som tog kontakt med honom för att jag skulle slippa stå i mål. För tanken var inte att han skulle spela matcher utan bara vara med på träningarna.
Andreas har nyligen blivit delägare i en travhäst tillsammans med flickvännens familj. Den heter Buffy Rich och har sitt hem på en gård i Julita. Travhästen köptes av Per Lennartsson. Buffy gjorde sin första start på Örebrotravet för några veckor sedan och kom på sjunde plats.
– Jag kan egentligen ingenting utan tyckte bara det var kul att ha något att göra. Det är de andra som tränar hästen medan jag får göra annat runt omkring. Vi får hoppas att den drar in lite pengar framöver.
Andreas gjorde ett försök att börja spela golf i våras, men det intresset dog ganska snabbt, berättar han.
– Jag sänkte mig till det handicap man ska för att ta det gröna kortet. Det blev nog en 15–20 rundor. Jag kommer kanske gå någon runda nästa sommar, men jag har inte så många kompisar som spelar.