Gustav Malmkvist, från KSK friidrott, kunde återigen ta SM-guld. Men det blev verkligen en nervkittlande omhoppning.
När junior-SM anordnades i Örebro var Gustav Malmkvists mål tydligt, han skulle försvara sitt SM-guld. Friidrottaren från KSK fick sig en rejäl utmaning och tävlingen slutade i omhoppning mellan Gustav Malmkvist och Jonathan Edberg från Turebergs FK.
– Vi rev ut oss på 2.01. Sen rev vi på 199 båda två. Sen klarade jag 197, men inte han, berättar Gustav Malmkvist.
197 är sex centimeter ifrån 17-årige Gustav Malmkvists personbästa. Han vet att han har mer att ge.
– Självklart hade jag velat hoppa högre, men jag var där för att försvara guldet. Känslan efter omhoppningen, när man klarat det, var riktigt skön. Adrenalinet var högt, säger han och lägger till:
– Fysiskt sett är de där centimeterna ingen stor skillnad. Men psykiskt känns det väldigt långt. Det är svårt att förklara. Det blir så sjukt, minsta misstag är det som förändrar placeringen. Så efteråt var det en stor lättnad, men också glädje såklart. Men skulle säga att det var mer lättnad, just då.
Hur påverkar adrenalinet dig?
– För mig är adrenalinet en nackdel, blir det för mycket blir man skakig i benen. Jag kände att det var på gång. Då får man lägga sig ner och andas. Så det försvinner.
Tekniskt sett har Gustav Malmkvist varit bäst i landet i ett helt år.
– Man går inte runt och tänker på det riktigt. Jag är bara mig själv. Jag hoppar ju bara höjdhopp. Men klart det känns kul. Jag har ett högre mål. Jag vill ta mig till junior-VM i augusti. Men då måste jag hoppa ganska mycket högre, 2.13 meter, så jag fortsätter träna för det.
Idag är Gustav Malmkvists personbästa 2.03 meter.