Tidningen hälsar på under en gymnastikträning i Oppundahallen, mer känd som Tennishallen där de huserat sedan 2012 efter att DE-hallen i sportcentrum blev för liten.
– När vi flyttade in här så tänkte vi att det är lugnt, det här räcker till oss. Sen efter några år så ba, nej det gör det inte, säger Lotta Nilsson som är tränare.
Hon har märkt av en positiv gymnastiktrend i Katrineholm som hållit i sig i många år nu.
– Ja, absolut finns det en trend. Vi har inga problem att fylla våra grupper. Jag har hört att många idrotter har det svårt. Vi har stängt anmälan redan för hösten, och vi har 40 anmälda till nybörjargruppen.
Vad tror du det beror på att ni lyckas?
– Man får ju hoppas att det är för att vi har en bra verksamhet. Och så måste det vara, eftersom vi år efter år fyller våra grupper.
I föreningen är de så många som 800 medlemmar. De har delat upp verksamheten i olika åldrar, men också i grupper för de som vill tävla och de som bara vill träna.
– Det måste finnas grupper för alla. Och gruppen som "bara" tränar är en av våra populäraste, säger hon.
Under kvällens träning samlas fyra grupper i hallen. Den är fylld till bredden med framför allt tjejer. Men det finns undantag.
– Det är häftigt med gymnastik, för att man kan tävla tjejer och killar tillsammans, ända upp till SM-nivå. Man kan också tävla som det kön man identifierar sig som. På så sätt tycker jag gymnastik sticker ut. Sen är det mycket kärlek i gymnastiken som märks på tävlingar. Alla hejar på alla, det är mer kärlek till sporten än till ett särskilt lag, säger Lotta.
Ett av "undantagen" är Jens Mikael Hoel, 27 år, som nyligen hittat till gymnastikföreningen. Han flyttade upp från Skåne för ett år sedan, och pluggar en master i Norrköping. När han gör sina volter kan han vara fyra till fem meter uppe i luften. Taket känns plötsligt väldigt lågt.
– Jag började när jag var tio, så jag har hållit på i 17 år. Det är otroligt bra här, med en jättebra hall. Man märker verkligen att det finns en satsning på idrotten. Jag är glad att det finns så bra möjligheter att träna, säger Jens.
Några andra som tagit sig till träningen är Lovisa Daun, och Amelia Magnusson, båda 12 år.
– Jag har hållit på med gymnastik typ hela mitt liv. Det bästa är att träffa kompisarna här, som är andra kompisar än de man har i skolan.
– Och sen lär vi oss en massa saker också. Flickis salto och förövningar till svårare övningar.