Lena Strömgren jobbar till vardags som fritidspedagog, men på sin egen fritid har hon startat företaget Fridhem outdoor. Vid hennes hem mitt i skogen utanför Björkvik hyr hon ut boende till turister från hela världen som bestämt sig för att vandra Sörmlandsleden.
– Vissa gäster vill göra allting rätt och i kronologisk ordning. Jag träffade en engelska förra året som började med etapp 1. Nu i år ska hon gå nästa etapp. Henne kommer jag fortsätta följa.
Hela Sörmlandsleden sträcker sig 1 000 kilometer. Sörmlandsledens norra del löper från Stockholm, via Södertälje och Malmköping – till Katrineholm. Leden fortsätter sedan förbi Forssjö till sjön Hålvetten där etapp 29 börjar.
– 29:an som vi kommer gå på nu, tar ungefär tre timmar och en kvart även om det bara är en mil. Det tar alltid längre tid än man har beräknat, berättar Lena Strömgren.
Inatt har två familjer övernattat i stugan som Lena Strömgren hyr ut. De två familjerna har bestämt sig för att vandra i två dagar tillsammans med sina tonårsbarn.
– Vi är här från Belgien, och det är första gången vi vandrar i Sverige. Jag tycker mycket om naturen här, med alla sjöar att bada i, säger Elke Adriaens.
Anna Eycken har bott i Nyköping sedan fyra år tillbaka, med sin man och fyra barn.
– Och glöm inte allemansrätten, som jag har berättat om!
I Belgien är det förbjudet att vandra på privata marker.
De båda familjerna vandrar vidare söderut. Lena Strömgren drar på sig sin ryggsäck och presenterar sig för Vijaya Stochhlm och Michael Stochhlm från Stockholm. De fick nys om dagens vandring genom en Facebook-grupp.
Truppen vandrar en kort bit på en grusväg, innan den välkända orange markeringen syns på en stolpe, och de viker in i tallskogen.
– Den här etappen har allt, tycker jag. Vi vandrar genom lövskog, barrskog och hagar, på stigar, vägar och berg. Håller man ögonen öppna när man går får man verkligen se variationen i den Sörmländska naturen.
Efter en stunds vandring kommer vi upp till en utkiksplats vid sjön Näsnaren, ej att blandas ihop med sjön med samma namn i Östra Vingåkers socken.
– Men gud så vackert det är, utbrister Vijaya Stochhlm, och paret bestämmer sig för att ta en selfie.
Lena Strömberg berättar om att sjöns höga naturvärde, och att den är ett Natura 2000 område, och pekar ner på en av öarna.
– Där nere har en fiskgjuse sitt bo. Den är fridlyst, och har man tur kan man få se den när den flyger runt, säger hon.
Efter en stund knallar de vidare. Det är inte särskilt svårt att gå rätt, överallt syns de tydliga orangea markeringarna, på träd, som skyltar eller färgade stolpar. Under vandringen byts tallskog ut mot bladskog, och plötsligt stannar hon.
– Här finns det en markering för vatten, med en naturlig brunn. Men många blir nog förvånade eftersom den är uttorkad just nu. Går man längre sträckor är det viktigt att man tar med sig vatten, för man kan inte vara säker att man kan fylla på, berättar Lena Strömberg.
En stund senare skingras träden, och gruppen går längst med Näsnaren. Lena Strömberg berättar om bävern och pekar på ett fällt träd. Lite längre ut i vattnet skymtas den röda näckrosen, men sällskapet kommer också få se den vita, och den gula innan vandringen är slut.