Upproret mot SOK startades av sex svenska atleter, som samtliga nekades OS-biljett av SOK, trots att de kvalificerat sig enligt IOK:s riktlinjer. För att få ett avgörande i frågan har ärendet tagits till CAS, idrottens internationella skiljedomstol.
– Bara att de tar upp ärendet är en vinst i sig, säger katrineholmsbördiga Sara Lennman.
För att få rättvisan prövad, inom sådan tid att de nobbade idrottarna skulle ha chansen att anmälas till OS, krävdes att Sveriges olympiska kommité under gårdagen skulle svara CAS att de accepterade att ärendet beslutades på handlingarna. SOK accepterade och därmed lever alltså idrottarnas hopp.
– Det finns ingenting som säger att SOK får göra såhär, om inte IOK har sagt att de får göra såhär. Men vi har inte sett några dokument. Det här spär på såret som grundat sig i idrottskroppen, kommenterar Sara Lennman.
Daniel Stattin är professor i civilrätt, med särskild inriktning associationsrätt, vid Uppsala universitet. Han har uttalat officiellt sig till fördel för idrottarnas bedömning av SOK agerat mot den Internationella olympiska kommitténs stadgar, vilka styr de olympiska spelen.
– SOK eller svenska specialidrottsförbund får inte besluta om egna uttagningskriterier för uttagning av deltagare i de olympiska spelen, fastslår han i sin sammanfattning.
Genom detta uttalande menar Stattin också att det är IOK:s riktlinjer som ska gälla. Med andra ord ska de svenska, kvalificerade idrottarna beviljas plats i OS.
– Det är så svart och vitt. Det är ingen bedömningssport vi håller på med. Men ändå ska det baseras på subjektiva bedömningar i SOK. Det handlar inte om att vi är några dåliga förlorare. Det handlar om mer än så. Det handlar om våra föregångare, alla unga idrottare och alla som ideellt engagerar sig för att vi som idrottare ska kunna nå våra högt uppsatta mål. Det handlar om rättvisa, säger Sara Lennman och fortsätter:
– Det handlar inte bara om OS. Det handlar om fortsättningen på idrottskarriären. Det är den tävling som ger i särklass mest poäng i rankingsystemet. Det är det som avgör att vi tar oss in på större tävlingar. När det tas det ifrån oss, ska man då orka fortsätta slåss i motvind?
De sex atleterna har ett tydligt mål med rättsprocessen – att SOK:s, som de kallar det, påhittade regler får ett slut och inte används mer. Men för att klara av att driva ärendet mot SOK rent ekonomiskt fick idrottarna besked av CAS om att dryga 400 000 kronor behövs. En summa som nu höjts till över 570 000 kronor. Med kniven mot strupen och sista betaldag 22 juli startade idrottarna en insamling som på ett dygn dragit in över 240 000 kronor.
– Vi försöker få hjälp av så många som möjligt. Alla bidrag mottas med största tacksamhet. Det är en otroligt fin uppslutning, säger Sara Lennman.
Att de själva behöver samla in pengarna för att skipa rättvisa mot SOK medan deras personalkostnader stigit retar Sara Lennman.
– En månadslön på 49 000 kronor i snitt betyder att några sitter på betydligt mer. Man ser hur deras personalkostnader stigit, medan stödet till idrotten sänkts. Varför? Det skulle vara spännande att få ett svar på det. De har ju själva gått ut och debatterat för att idrottare lever på existensminimum.