Dubbla guld i längdhopp samt ett silver och två brons i tresteg har det blivit. "Det känns ändå rätt sjukt att jag är bäst i Sverige på längdhopp i min ålderskategori", säger Marvin Hallin och skrattar.
Förra sommaren fick Marvin Hallin sin diagnos – medelsvår ADHD. En diagnos som tidigare medfört stor påverkan på vardagen och tävlandet för friidrottaren från KSK.
– Jag var konstant i ett nervöst läge och hade svårt att fokusera. Jag var väldigt sårbar för saker runtomkring mig. Typ hur folk kollade på mig eller om de inte klappade med när jag försökte dra igång publiken, berättar Marvin Hallin när tidningen möter honom på Backavallen.
Ett lätt duggregn faller och 16-åringen berättar ärligt och öppet om hur diagnosen och medicineringen hjälpt honom. Han kikar upp under luggen.
– Jag mår bättre, jag har blivit mycket mer utåt. Jag har blivit mycket mer bekväm med att tävla. Förut var jag nervös hela tiden, för blyg för att tagga till och ta plats. Det har släppt. Nu kan jag vara seriös och jag kan verkligen uppskatta och ta tillfällena som ges, säger han.
– Jag börjar mer och mer kunna ta in det i min vardag nu också. Där jag är privata Marvin, som normalt sett är mer sprallig och skämtsam.
Idag är katrineholmaren Sveriges bästa längdhoppare i sin åldersklass och landets näst bästa trestegshoppare. I början av året tog han guld på inomhus-SM.
– Det var efter det som det slog mig att jag faktiskt skulle kunna ta mig hela vägen, fortsätter Marvin Hallin.
Under ungdoms-SM i Ljungby för ett par veckor sedan tog han ännu ett SM-guld i längd. Efter det kom samtalet från Svenska friidrottsförbundet och inbjudan till Ungdomsfinnkampen.
– De ringde min pappa först, så jag var lite beredd på samtalet. Men de berättade att de följt mig och mina resultat. Sen sa de att de valt ut mig för hur jag levererat stabilt och på hög nivå. Det finns de som hoppat längre än mig vid enstaka tillfällen, men de har aldrig vunnit över mig på tävling. Så de utgick ifrån det i sitt val, berättar Marvin Hallin.
Hur kändes det när de sa att du blivit uttagen?
– Som att jag har gjort någon slags skillnad. Men tankarna var överallt. Men jag kände att jag faktiskt är värd något, att jag gör något mer och tar tillvara på min tid. Det är ärofyllt att få representera Sverige. Det ger mig en mening, säger Marvin Hallin.
– Om det nu är tillåtet att prata positivt om sig själv, lägger han snabbt till och skrattar lite.
Tidningens reporter bekräftar att det är fullt okej.
– Jag vill ändå kunna visa att man inte behöver vara perfekt från start. Det kan vara mycket problem och jag hade mycket tankar om att jag inte hade det som krävdes. Men så är det en enda sak som ändras. Som för mig. Jag fick min diagnos och medicin. Det förbättrade min mentala hälsa och det gjorde den största skillnaden. Jag vill visa att det inte finns någonting som är omöjligt.
Han pratar vidare om att han fattar att det är svårt att ta steget och be om hjälp.
– Jag och mina kompisar är väldigt öppna och vågar snacka med varandra. Men många vågar inte det. Jag har varit där själv. Men att putta sig ut i det obekväma gör att man kan få hjälp och förutsättningar att må bättre. Jag vill verkligen att man ska kunna tänka och känna "jag kan göra något åt det här". Inte att det är hopplöst liksom.
När Marvin Hallin fick sin ADHD-diagnos och medicin upplevde han en enorm skillnad i sina idrottsliga prestationer. Men det medför också lite pyssel. Under kommande utmaningar i Ungdomsfinnkampen har de fått söka dispens för hans medicin. "Utan dispens blir det kaos", konstaterar han.
Något som han dock påpekar är rätt hopplöst är förutsättningarna i inomhushallen som KSK:s friidrottare tränar i. Marvin Hallin hoppar nära sju meter i längd, men ett sådant hopp innebär att han flyger rakt in i väggen på inomhushallen.
– Gropen är fem meter. Sex meter med plankan. Jag kan alltså inte ens göra ett fullt hopp. Vi blir fler och fler friidrottare och får knappt plats. Det börjar genuint bli ett problem och vi måste åka iväg till andra städer för att kunna träna. Det behövs en ordentlig hall om vi ska kunna fortsätta få fram bra friidrottare, konstaterar han.
Nästa torsdag bär det av mot Helsingfors och Olympiastadion. Innan dess blir det inga försök till att nå målet om ett godkänt hopp på sju meter. Oron för en väggkrasch kan tillfälligt läggas åt sidan.
– Det gäller att ha balans mellan att hålla igång kroppen och att samtidigt vara utvilad och komma dit i toppform, konstaterar Marvin Hallin.
Marvin Hallin står precis på sjumetersträcket vid längdhoppsgropen på Backavallen. Spåren i sanden visar var han landade på senaste träningen. Hans mål är att få till ett godkänt hopp på tävling. "Jag har hoppat över sju meter, men med millimeter i övertramp", säger han.
Ungdomsfinnkampen avgörs under lördagen den 31 augusti, innan seniorkampen drar igång.