Hedvig Lindahl nu kan lägga bakom sig år 2014. Men 2015 har förutsättningar att bli ett år att minnas. Det stundar ett fotbolls-VM i Kanada i juni och som förberedelse inför detta, det största som en fotbollsspelare kan vara med om, åker Hedvig på sitt första utlandsäventyr som proffs.
Londonklubben FC Chelsea väntar på tjejen från Marmorbyn minst ett år framöver.
– Jag har varit fotbollsspelare på heltid sedan 2006 i Linköping, men det här är mitt första utlandsäventyr så det är lite grann av en dröm som blivit sann, säger Hedvig från hemmet i Malmö där sonen Timothy, snart ett år, och frun Sabine Willms leker i bakgrunden.
Just familjesituationen är det enda som återstår att lösa för familjen.
– Sabine jobbar inom läkemedelbranschen i Köpenhamn och när jag fick erbjudandet från Chelsea så ställde Sabine upp helt upp helt och hållet för mig och lät mig satsa på min karriär eftersom den är ganska kort jämfört med hennes. När min karriär är slut så får jag förstås ställa upp för Sabine, säger Hedvig.
Det innebär att familjen just nu undersöker om hur de ska lösa jobbsituationen i England för Sabine och barnpassning för Timothy och en massa andra praktiska saker.
– Pappa Håkan (Larsson) och övriga familjemedlemmar hoppas jag kan hjälpa till lite i början.
Fördelen med att vara proffs i fotboll i en så stor klubb som Chelsea är att spelarna kan träna två gånger om dagen och ändå ha kvällarna lediga.
– Vi kommer att träna vid 9-tiden varje dag, sedan käkar vi lunch och tränar ett pass på eftermiddagen. Sedan har vi sena eftermiddagen och kvällarna lediga.
Rent ekonomiskt är det ingen guldgruva att vara kvinnligt fotbollsproffs, men Hedvig tjänar i alla fall bättre i England är hon gjorde i Sverige och förmånerna är fler och bättre.
– Det är bland annat lägre skatt och vi har ett fritt boende i Cobham i Surrey i sydvästra London.
Det är precis i närheten av Chelseas träningsanläggning där damerna och herrarna delar på anläggningen.
Då kanske du blir lite "starstruck" när A-lagskillarna tränar bredvid?
– Hade det varit för några år sedan hade jag säkert blivit det, men nu blir jag inte så imponerad längre. Man har väl blivit lite rutinerad med åren.
Hur känns det annars i kroppen, är du fit for fight nu?
– Jag känner ingen smärta alls längre, men jag är fortfarande lite stel och det tar en stund för kroppen att vänja sig vid att slänga sig. Men jag körde faktiskt ett pass i går med Caroline Jönsson (landslagsmålvakt innan Hedvig tog över) och det kändes riktigt bra.