2004 åkte kompisgänget på en tio dagars lång resa till Portugal, för att följa EM på nära håll. Vännerna på bild är Daniel Ornsäter, Carl Gustafsson, Johan Andersson, Jonas Johansson, Jim Lindström, Ronny Innocenti, Marcus Zingmark och John Gredfors.
EM i Portugal, 2004. Den då 22-årige Jim Lindström hade tillsammans med sju vänner rest till staden Porto, för att under tio dagar följa mästerskapet på nära håll. Det de inte visste, var att de skulle få bevittna ett av svensk fotbollshistorias mest ikoniska mål.
– Det var total eufori. Jag tänkte att Zlatan aldrig kommer göra ett liknande mål igen, och att jag aldrig kommer få se något liknande, berättar Jim Lindström.
– Sedan har han gjort ett antal magiska mål i sin karriär, han är en exceptionell spelare. Men direkt efteråt tänkte man att han gjort sin karriärs snyggaste mål.
"Målet mot Italien blev superviktigt", berättar Jim Lindström. Senare i mästerskapet möttes Danmark och Svergie, en match som slutade 2–2, medan Italien åkt ut. Samtidigt träffade den unge svenske fotbollsupportern en dansk like. "Även den matchen var en härlig upplevelse."
Mitt i segeryran får Jim Lindström för sig att han ska plocka upp sin digitalkamera, för att fånga glädjen efter Zlatans 1–1.
– Jag ville föreviga den där stunden, och jag fick med Zlatan i bakgrunden utan att veta om det. På den tiden hade man inte smartphones, så bilden blev min första selfie, berättar Jim Lindström med ett skratt.
För drygt två veckor sedan tackades fotbollslegendaren av, efter en över två decennier lång karriär.
– Han har under hela sin karriär pratat mycket, men han har alltid levererat. Det har varit en otrolig karriär, det har varit kul att få följa honom och se honom live. Men just EM 2004 är ett minne jag alltid bär med mig, säger Jim Lindström.