Timmy Österling spelade för några år sedan med Värmbol. Nu var han, liksom T/V:s lagkapten Joel Scherman, tillbaka på sin gamla hemmaplan - men fick lämna den som förlorare.
Det har gått snart en månad sedan VFC senast vann och de fyra senaste seriematcherna har bara resulterat i en poäng och målskillnaden 2–11.
Åtta minuter in på returmötet med Trosa/Vagnhärad – med förra VFC-spelarna Joel Scherman och Timmy Österling och tidigare VFC-tränaren Lars Axelsson – befarade nog de flesta att det var en negativ spiral som skulle bli djupare. Då hade Marcus Björklund fått stå omarkerad och genant enkelt gjort 0–1.
Vändningen var dock omedelbar och sista halvtimmen inte bara ägdes av Värmbol. Laget som haft så svåra offensiva problem, fick utdelning. Brhane Samson Mesfun kvitterade och Eldin Lugonja gjorde 2–1 (efter att Trosas Ramez Matti däremellen prickat ribban). Det stannade inte där. En fenomenal framspelning från Ibrahim Aldawoud nådde en omarkerad Yonathan Mulugeta som ordnade 3–1 före paus.
VFC hade tagit över totalt. Det såg självsäkert och tryggt ut. Det var inte det. T/V tog över helt i andra halvleken. VFC tilläts bara till ströanfall sista 49 minuterna, med domarens fyra långa tilläggsminuter. Men närmare än en reducering kom inte T/V och för första gången sedan 7–0-segern mot Rynninge i augusti fick VFC glädjas över tre poäng.
Ramez Matti försöker rycka sig förbi Mathias Karjalainen, sekunderna senare hade VFC:aren avstyrt attacken.
– Efter alla hedersamma förluster var vi värda en hedersam seger, sa assisterande VFC-tränaren Pelle Isgren Berglund.
Han hade svårt att förklara att VFC tappade i stort sett allt i andra halvleken.
Vedran Benca grinar illa efter en perfekt brytning när Tobias Corneliusson var på väg igenom.
– Det var nog lika delar nervositet som att vi inte är vana att vara i den här situationen att försvara en ledning. Men vi slet, kämpade och det är många spelare som ska ha cred för det.
Jan Melle hade samma tankar minuten efter slutsignalen.
– Jag gissar att det är historiken från våra senaste matcher som gör att vi tappar både mod och initiativ. Men som killarna kämpar, gnuggar och jobbar upp vår lägstanivå