Jakob sveptes in i filtar innan han lastades på en bår. Till höger syns den avlastningsställning sattes på efter första operationen för att stabilisera innan nästa operation.
– Kom in! ropar 35-åringen när tidningen ringer på hemma i villan i Katrineholm. Jakob Lindgren hoppar på kryckor och har svårt att ta sig ner för trapporna till entrédörren.
Efter att vi hälsat sjunker han ner i rullstolen som han tar sig runt i hemmet med just nu.
Efter den svåra enduroolyckan i december, en olycka som blev uppmärksammad i Katrineholms-Kuriren, är Jakob sjukskriven från jobbet som säljare.
– Jag har en jättebra och förstående arbetsgivare. Jag behöver inte känna någon press med att jag ska komma tillbaka så snart som möjligt, utan det får ta den tid det tar, säger Jakob Lindgren.
Han har sysslat med idrott, främst fotboll, hela sitt liv. När han kom upp i 30-årsåldern och fått barn, så blev det mindre tid för fotboll. Det var då tankarna om att i stället börja med en individuell idrott uppstod.
Efter att ha skaffat ett golfset, spelat golf och hunnit tröttna på det, så köpte han en enduromotorcykel och blev medlem i SMK Vingåker.
– Det var väl 30-årskrisen kanske, säger Jakob med ett skratt och berättar att det var en väldigt välkomnande miljö inom enduroidrotten för honom som nybörjare.
Det var den 14 december förra året som olyckan inträffade, när Jakob och några klubbkamrater skulle se över endurospåret på Trollåsens motorbana.
– Vi skulle åka ett varv på led. Det var inte någon vidare hög fart vi höll, säger Jakob.
Plötsligt var olyckan ett faktum. Jakob klämdes fast mellan motorcykeln och ett träd och benpipan stack ut genom byxorna från ett öppet sår på benet. Hur själva olyckan gick till minns han inte – allt är en dimma.
– Klubben har rutiner om det skulle hända en olycka vilka man följde till pricka. Allt det gick jättefort, säger Jakob som berättar att han först blev omhändertagen av sina klubbkamrater som hjälptes åt att stoppa blodflödet med hjälp av ett spännband. Därefter anlände räddningstjänsten, från Vingåker, och sedan ambulansen.
– Jag har fått höra efteråt att eftersom larmet hade rubriken "mc-olycka", så larmar man även ambulanshelikoptern om den är ledig och det var den i det här fallet, säger Jakob som omkring en halvtimme efter olyckan lastades in i helikoptern och flögs till Karolinska sjukhuset.
– Det var ju ren tur att den var tillgänglig, annars hade jag fått åka ambulans. Det hade ju tagit betydligt längre tid, nu tog det 30 minuter tills jag var på Karolinska, säger han.
Efter att ha landat blev det operation direkt av det öppna såret, men Jakob hade fler skador än så.
Han hade fått en kotkompression i ryggen, höften var bruten liksom lårbenshalsen. Knäskålen hade också fått skador och var bruten i två delar i ett vertikalt brott.
Dagen efter den första operationen opererade läkarna övriga skador. Jakob fick därefter en utvändig stabiliseringsställning ditsatt. Hans lårben och alla andra frakturer är reparerade med flera spikar, skruvar och förband i titan.
– Det kommer att pipa i säkerhetskontrollen på flyget framöver. Vi ska åka till USA i sommar, då får jag skaffa något intyg, säger Jakob.
Trots olyckan har Jakob LIndgren inte övergett hoppet om att sätta sig på motorcykeln igen och att göra klassikern. "Jag ligger i tuffa förhandlingar med min fru om det", säger han och skrattar.
Ganska snart efter operationerna blev Jakobs första uppgift att resa sig upp och ta några steg.
– Det kändes jättekonstigt, jag har inget gips utan allt är ihopspikat. Det kändes lite läskigt att ställa sig upp och de första stegen gick väl sådär, säger Jakob.
Ganska snart fick han lämna Karolinska för att åka till sitt hemsjukhus, vilket inte skulle visa sig vara Kullbergska utan i Eskilstuna.
– Jag var för ung för att hamna på Kullbergska, så det blev ortopeden i Eskilstuna. Jag måste säga att jag är djupt imponerad av den svenska vården, hur jag blivit omhändertagen från Karolinska till Mälarsjukhuset och nu senast av min fysioterapeut på Kullbergska. Det är fantastiskt bra vård i det här landet, säger Jakob.
Eftersom olyckan inträffade den 14 december fick Jakob först höra att han förmodligen skulle få tillbringa julen och nyåret på Mälarsjukhuset. Men han fick åka hem till familjen redan den 20:e december.
– Jag pressade kroppen och kom igång såpass bra att jag kunde få åka hem tidigare. Det var ju superskönt att få fira jul hemma med min fru Camilla och våra barn, säger Jakob som säger att han är oerhört tacksam för det tunga lass som hans fru orkat dra efter olyckan.
– Plötsligt hade hon tre barn att ta hand om, varav den ena var 35 år.
Jakob Lindgren återhämtar sig just nu hemma efter den svåra enduroolyckan i december.
Efter att jullovet tagit slut och fru och barn återvänt till skola och jobb återhämtar sig Jakob ensam hemma om dagarna. Han gör övningar som han ordinerats av sin fysioterapeut på Kullbergska. Sjukskriven är han fram till mars men han hoppas att träningen kan hjälpa honom att kanske komma tillbaka snabbare. Men fortfarande är värken svår, framförallt på nätterna när han ligger i sängen.
Jakob Lindgren är glad och tacksam över att så många ställt upp och hjälpt honom och familjen.
– Telefonen ringer, det dyker upp kompisar och kollegor som bjuder på lunch och fika och som vill höra hur det är med mig, det känns fint verkligen. Jag är lyckligt lottad som har så många som stöttar mig, säger Jakob.
Innan olyckan hade Jakob Lindgren ett mål om att genomföra den svenska enduroklassikern under året, men det ser nu mörkt ut. Klassikern, som består av Stångebroslaget i Linköping, Ränneslätsloppet samt Gotland Grand national, får vänta främst på grund av skadorna men Jakob har heller inte heller någon egen motorcykel kvar längre.
Trots olyckan har han inte övergett hoppet om att sätta sig på motorcykeln igen och att göra klassikern.
– Jag ligger i tuffa förhandlingar med min fru om det, säger Jakob Lindgren och skrattar.