Katrineholm har en tradition att fostra duktiga cyklister. Som Tord Filipsson (fyra raka guld i SM-tempot 1974–77), Anna-Karin Johansson (svensk mästare i linjeloppet 1980 och temposegrare 1974 och 1978), Klas Johansson (linjeloppet 1993) och Krister Kernens JSM-guld i Västervik 1998.
Då, i slutet av 1990-talet började också Henrik Sparr placera sig i toppen av resultatlistorna. Det blev ett brons i linjeloppet redan 1996 och tre år segrare var han först över mållinjen som svensk mästare. På den tiden var Wirsbo bäst i Sverige och Henrik värvades till Västeråsklubben och hann även med en tid som proffs i Italien.
Mer än 20 år senare tillhör 46-åringen fortfarande Sverigeeliten, både inom landsvägscyklingen och mountainbike. Förra året blev han tolva i MTB och 33:a av de 39 som fullföljde landsvägs-SM (med 110 startande). Han har också fortsatt att hävda sig internationellt, i tävlingar i Sydafrika, Schweiz och Tyskland.
Nu ger han elitsatsningen ett år till.
– Jag cyklade bra under hösten. Jag tappade lite när vintern kom, men fortsatte på träningen på gym och i skidspåret. Jag "sotade ur" vid Jättorp och tog i så jag blev blå. Men nu är det cyklingen som gäller, även om jag inte lagt i turbon än, säger Henrik.
Efter några års satsning i MTB, med otursförföljda starter i Cykelvasan, tycker han att landsvägsåkningen är roligare igen. Med coronarestriktioner har dock även cykelsporten tvingats anpassa sig.
– Årets landsvägscup kommer att köras på flera motorbanor som är inom inhägnat område. Jag var inte med på den första deltävlingen på Sviestad i Linköping, men har tävlingarna på Knutstorp, Kinnekulle och Mantorp med i kalendern, säger Henrik.
Han räknar också med att köra SM på samma bana i Tierp som 2020, men med långloppscupen inställd i mountainbike tänker han hoppa över SM i Göteborg.
– MTB-tävlingarna blir mer och mer extrema. Jag har åkt på lite för många allvarliga skador de senaste åren och vet inte om det är värt riskerna, säger Henrik.
Av alla tävlingarna är dock etapploppet i Schweiz i augusti det stora målet. En lagtävling där han ska köra tillsammans smed Fredrik Lagercrantz i mastersklassen +40 år.
– Jag har tävlat där två gånger tidigare. Klättringen uppför Matterhorn är bara så häftig. Det är tuffast tänkbara miljö under sex dagar. Det vore så kul att få avsluta min elitsatsning med en seger där. Sen kommer jag förstås att fortsätta cykla, men då får det bli lite mera kravlöst i gubbklasserna, säger Henrik.