My Göransson beskrivs som en råtalang, som stöpt för boxning. Även om hon såklart blir glad av berömmet söker hon hela tiden feedback. "Jag är inte så bra på känslor. Jag vill veta hur jag kan bli bättre och ha något konkret att jobba med", säger hon.
– Hon är en råtalang. Hon är stenhård och som stöpt för det här. Hon är galet envis. När vi körde fys för ett litet tag sedan så satt hon i jägarvila i 37 minuter, säger Daniel Andersson, tränare i Fightclub Katrineholm och skrattar.
För 15-åriga My Göransson betyder inte beröm särskilt mycket, även om hon självklart blir glad.
– Jag är inte så bra på känslor. Jag vill hellre ha feedback. Jag vill veta hur jag kan bli bättre och ha något konkret att jobba med, säger hon.
Lockelsen med boxningen ligger i att hon själv helt och fullt har ansvar för sin framgång. Och därmed också makten, menar hon.
– Jag kan bara skylla på mig själv om något inte går bra. Likadant om det går bra. Ansvaret är mitt, säger My.
My Göransson är målmedveten. Boxningen har blivit den största motivationen i hennes liv.
– Jag går typ till skolan för att jag vet att jag får träna efteråt. Boxningen gör mig mer motiverad. Jag vill komma till landslaget och vinna SM, säger hon och ler.
"Tjena boxaren" har blivit en klassiskt skämtsam hälsning i korridorerna på Järvenskolan.
– Men annars bryr sig inte folk så mycket om att jag boxas, säger My.
I Fightclub Katrineholm, eller BK Öster som är det mer traditionella namnet, har My sparrats mycket mot killar.
– Det är en fördel. De är större än mig. Jag blir van med att få hårda slag på mig. Samtidigt kan jag nyttja att jag är liten och snabb och få in kroppsslag, säger hon.
My Göransson har sedan några månader tillbaka fått sällskap av 14-åriga Viyan "Vivi" Ahmed i träningslokalen.
Är det tuffare att boxas som tjej, med hormoner och så?
– Nja, alltså det kanske är lite jobbigare om man har mens och så. Att det kan göra ondare i kroppen. Men det är verkligen bara att köra på. Om det gör ont brukar jag bli lite arg och då blir jag bättre. Jag får en kick, svarar My Göransson.
Än så länge har My hunnit gå två amatörmatcher, vilka slutat i poängförluster. Resultaten har inte varit i fokus, utan erfarenheterna har varit viktigare. Den 8-10 december är det dags för SM och nya matcher. Nu handlar den vakna tiden om boxning.
– Jag tränar boxning fyra dagar i veckan, sedan blir det intervaller. På helgerna försöker jag springa längre distanser. Ibland springer jag innan skolan också. Jag vill verkligen vara i form, säger hon.
Judi Othman, huvudtränare i boxningsklubben, berättar att det kommer fler och fler tjejer som vill boxas.
– Man kan enklare komma långt som tjej, som det ser ut nu – med konkurrensen. Jag vill gärna satsa ännu mer på tjejboxning, säger han.
Judi Othman och Daniel Andersson är tränare i Fightclub Katrineholm. De märker av ett uppsving i tjejers intresse för boxning och vill gärna ta till vara på det.