Magnus Johansson.
Musik, discoljus och klot i alla möjliga olika färger. Ljudet av käglor som rasar. Det är populärt att hänga med kompisar, ha after work och hålla barnkalaset i bowlinghallen. Men många skäms också över sin prestation och de flesta har nog inte ens reflekterat över hur de verkligen kan bli bättre.
Vingåkers bowlingklubb har facit. De vet precis hur bowlingbanan fungerar, klotens egenskaper, hur man skruvar och beräknar kägelträffen. De spelar både med en och två händer.
– Bowling handlar mycket om matematik. Om klotet kommer mot käglorna med en femgradig rotation blir det nästintill alltid strike, säger spelaren Magnus Johansson.
Om det låter för avancerat kan det räcka med att hålla span på pilarna som finns på bowlingbanan. Ett rakt slag som siktas på tredje pilen från höger kan med gott samvete kallas för en genväg till strikes.
Spelarna brukar ta med sig åtminstone fyra klot till tävling. Alla är anpassade efter just dem och deras fingrar.
– Träffsäkerheten är mycket viktigare än farten. Många vill drämma på med så hög fart som möjligt, men då kan det vara svårt att slappna av och få till rätt pendel i armen, fortsätter Magnus Johansson.
Om det står mellan att välja ett tyngre eller lättare klot säger Johansson att man välja det lättare. Själv brukar han ta med uppemot åtta klot på tävling.
Kirsten Christensen och Carina Christensen är två av lagets damspelare. Kirsten har drivit bowlinghall i Vingåker tidigare och tävlingsbowlar medan Carina bara tränar än så länge.
– Men jag är lite nördig också, man behöver ju inte så många, konstaterar han och skrattar.
Att man faktiskt får använda två händer och att många bowlingsproffs väljer tvåhandsspel förvånar många.
– Det var udda och ingen som trodde på det när det kom. Men nu är det vanligare, säger Magnus Johansson, som gärna spelar tvåhands.
Melker Frisell är 18 år och har en plats i starten i lördagens derby mot KAIK. Han önskar att fler verkligen skulle testa bowling innan de sätter pensionärsstämplen på sporten.
Samma sak gäller för Melker Frisell, 18, och Kristoffer Eriksson, 32. De är två av spelarna som ingår i starten i lördagens derby mot KAIK.
– Man får mer kraft, mer explosion och det är enklare att skruva. Majoriteten av spelarna i bowlinglandslaget väljer att spela tvåhands, berättar Kristoffer Eriksson.
32-årige Kristoffer Eriksson håller med om att pensionärsstämplen sitter hårt. "Stigmat är helt enormt", säger han.
Tillsammans med 16-årige Rocky Månberg sänker killarna medelåldern i VBK. De önskar själva att det gick att tvätta bort pensionärsstämpeln som bowling fått och att fler unga började spela.
16-årige Rocky Månberg är den yngsta spelaren i Vingåkersklubben.
– Man önskar ju att folk kunde prova sporten innan de säger något. Verkligen testa och känna in känslan, säger Melker Frisell och skrattar.
Han får direkt medhåll av Kristoffer Eriksson.
– Ja, men alltså stigmat är helt enormt. Det är verkligen klassat som en pensionärssport, säger han.
Bowlingbanorna har olja på sig och varje hall har sin egna oljeprofil. Oljan torkas varsamt bort, för att inte sjunka in i klotet. "Man lär känna sin hemmabana. Det är svårare med bortaplan", säger Magnus Johansson, spelare i Vingåkers bowlingklubb.