Då, på luciadagen 1964 när Katrineholm kunde inviga landets åttonde konstfrysta bandyplan, var den lika efterlängtad som den kommande hallen är.
– Det var stort när vi fick lämna Skogsborgs naturis och komma till Backavallen, säger Hans Carpman.
Han spelade invigningsmatchen och gjorde sin första A-lagssäsong, men kan inte påminna sig om att konstisen blev lyftet som bara fem år senare resulterade i att KSK spelade fyra SM-finaler på fem år och tog tre guld.
– Tvärt om var det ju så att vi var på väg att åka ur första säsongen med konstisen. Generationsväxlingen som följde och vårt sätt att träna hade nog större betydelse, säger Hans Carpman.
I fem plusgrader, hällande regn och inför 795 åskådare höll dåvarande förbundsordföranden Arne Argus invigningstalet och sa att det "kanske är glädjetårar som regnar över Katrineholm". Sedan berättade riksdagsmannen och konstisbyggnadskommitténs ordförande Tage Larfors bland annat om att det använts 91 000 meter rör till bygget av de 9 800 kvadratmetrarna konstis. Sedan blev det match och Eddy Fransson blev tremålsskytt KSK utklassade Västerås SK med 9–0.
55 år senare lär väderförhållandena vara ungefär desamma när den sista allsvenska matchen på utomhusbanan spelas på tisdagen och mötet med Gripen.
Gärna samma siffror och lika stor publik – men uppehållsväder – när KVBS i kväll spelar den sista allsvenska matchen på Backavallens utomhusplan mot Gripen. Nästa säsong blir det premiär i nya inomhushallen och en ny era tar vid.