Med många fler timmar på is och mot seriekollegor fick KVBS en bra inledning mot allsveskan.
Visserligen var det Hammarbys första match, men svårighetsgraderna höjdes flera nivåer för KVBS.
Inte minst mentalt. Respekten var lite för stor hos några KVBS-spelare när de ställdes mot Adam Gilljam och flera landslagsspelare. Stressen var tydlig och felpassen många, som förstörde chanserna till ett eget anfallsspel. Försvaret däremot slet framgångsrikt mot en variationsrik Hammarbyoffensiv där bollen flyttades mellan många spelare.
Så 0–2 i paus, ett hörnmål och ett rappt skott från nära håll, var siffror som borde ha stärkt KVBS självförtroende inför andra halvleken. Det blev inte riktigt så.
Tre mål inom loppet av fyra minuter betydde 0–5. Tio minuter senare stod det 0–7 som även blev 0–9 efter att fem av målen kommit från samma yta. Då ska inte Jere Korhonen i KVBS-målet lastas för ett enda ett av dem. Tvärt om såg han till att det inte blev fler.
– De hade ju 200 bra anfall, sammanfattade KVBS-tränaren Jari Hyttinen.
Han valde att se fördelarna med att få så kvalificerat motstånd än att sucka över nio insläppta.
– Det var nyttigt för många av mina spelare att ställas mot Hammarbys snabba passningsspel och effektiviteten av det. Det här var lärorikt för flera, sa Jari om en välspelad match utan utvisningar och inför cirka 200 åskådare.
Dessutom visade KVBS lagmoral där inte en enda spelare vek ned sig. Tvärt om, till sista minuten ville alla spelare ha boll, delta både offensivt och defensivt och det blev KVBS som fick sista ordet genom Gustaf Doktares reducering till 1–9 i den 88:e minuten.