I sista matchen före årsskiftet stod det 3–0 till Lidköpings AIK efter 7.20 minuter.
Det gick ännu snabbare när 2023 inleddes I Örebro. Då var det 3–0 efter 7.10 minuter.
Skillnaden – mot LAIK blev det inget mer mål före paus efter att KVBS jobbat sig in i matchen.
I Behrn arena däremot fortsatte ÖSK att ösa på. Det var 5–0 efter en kvart – och då hade KVBS-tränaren Jari Hyttinen redan tagit time out. Vid 8–0 efter 28 minuter gav Adam Björk upp och lämnade över till Jere Korhonen, som inledde på bänken för att båda målvakterna ska få speltid.
Så långt hade KVBS bara åstadkommit några ströanfall, men det var spel mot ett mål när KVBS hade så förtvivlat svårt att komma ur Örebros höga press. En lite överraskande utveckling, inte minst med tanke på KVBS insats mot ÖSK på annandagen. Då stod KVBS upp och var så nära att rädda en poäng i 3–4-förlusten. Dessutom var det ett mer ordinarie KVBS på trettondagen än på länge då Gustaf Doktare, Linus Doktare och Olle Ekholm alla var tillbaka.
Vad hjälpte det? KVBS är ett lag utan självförtroende just nu. Det rann i väg till 13–0 redan före paus. En rejäl törn, som förde tankarna tillbaka till seriefinalen 1958 då Örebro vann med 15–0 i matchen som sägs ha gett Katrineholm sitt riktnummer 0150, och på samma nivå som 2–22 mot Sandviken under elitseriesäsongen 2009/10.
I andra halvleken mattades spelet, kvalitén sjönk och av förklarliga skäl blev det avslaget. Örebro var mätt och Gustav Mattsson och Gustaf Doktare fick göra varsitt ett tröstmål för KVBS. Men matchen var förstås redan förlorad och KVBS halkade ned på negativ kvalplats efter tredje nederlag i vinter med tvåsiffrigt efter 2–12 mot Åby/Tjureda och 1–10 mot IFK Rättvik.