115 miljoner kronor är ruskigt mycket pengar. Om de vore mina egna kan folk tycka vad vill vad jag använder dem till. Men nu handlar det om skattepengar. Då blir det lite besvärligare. Viljorna är så många fler.
Så när Katrineholms S+M-majoritet berättade att det ska byggas en ny ishall vid Backavallen i vår, för över 100 miljoner kronor, är det klart att många reagerade.
Staden låg i framkant när Backavallen fick konstis 1964. Innan dess fanns det bara fem konstisbanor i Sverige. Man använde det bästa av dåtidens teknik och ammoniak som kylelement har fungerat i över fem decennier. Nu är det nya tider, nya regler, och dispensen för den hälsofarliga ammoniaken förnyas inte.
Det är inte konstigare än att både DDT och kreosot har förbjudits när vi fått ny kunskap.
Inför fakta hade politikerna i Katrineholm ett antal alternativ som utmynnade i majoritetens beslut att bygga en ishall. Reaktionerna var inte bara omedelbara, de var väntade. Men knappast förvånande. De mest högljudda kallar det galenskap och idioti.
Det är ofta samma personer som vet var pengarna kommer till bättre nytta. I vården, skolan och omsorgen.
Jo, men det är ju faktiskt vad de kommer att användas till.
Redan när jag fick rösträtt i slutet av 1970-talet var politikernas viktigaste ord – vård, skola och omsorg. Det är samma tre ord som gäller än i dag och kommer att göra så länge jag lever. Kostnaderna ökar och pengarna kommer aldrig att räcka till allt.
Men under åren har det byggts nya förskolor i Katrineholm, ett nytt äldreboende blir klart inom kort och två nya skolor ska byggas.
Samtidigt måste man ha lite ekonomisk kunskap om skillnaden mellan driftbudget och investeringsbudget. För det är så Sverige fungerar, en del pengar hamnar i den dagliga verksamheten medan andra används till mer långsiktiga projekt. Därför kommer det aldrig att bli fler lärare i skolan om man avstår att bygga en ny sporthall. Pengarna sitter på olika konton.
På gott och ont. Inom alldeles för många områden sliter underbemannad personal – i samma lokaler där dyra om- och nybyggnationer pågår. Men det är inte så lätt att omräkna kostnaden för en ny förskola i antal årslöner för mer personal.
Det går heller inte att utesluta det ena för det andra. Då uppstår snart annat problem, arbetsmiljöproblem. Det som var bäst i går, duger inte i dag. Sanningen är ju att vi fungerar lite så själva också. Flyttar vi in i en ny lägenhet eller ett hus där ingenting har åtgärdats på flera decennier vill vi renovera till lite modernare, bekvämare.
Det är oftast frivilligt. När det gäller tre isytor på Backavallen, månskensrinken, gamla curlingbanan och bandyplanen fanns inget alternativ. De är alla utdömda av ett nytt regelverk. Den investering som gjordes för 56 år sedan är avskriven för länge sedan.
Något nytt måste till. Förslagen har varierat och ett av de märkligare var Miljöpartiets idé om att ersätta isytorna med en solpark. Men hallå. Det finns hur många studier som helst om hur viktigt det är att röra på sig. Ju tidigare man börjar desto bättre. För det krävs ytor för lek och idrott. Ett aktivt liv påverkar allt från socialt engagemang till välmående. Friska och aktiva människor behöver inte söka hjälp för de sjukdomar som drabbar dem som väljer soffan. Resurser kan frigöras inom vården.
Lika många studier visar att friska och aktiva ungdomar är lugnare på lektionerna och presterar bättre i skolan.
Motion är också ett effektivt sätt att behålla rörligheten och kroppens funktioner och förhoppningsvis skjuta upp behovet av åldringsvård.
Ny byggteknik, bland annat de solpaneler som planeras. ger också synergieffekter – inte minst på miljön. En del av överskottsvärmen från Backavallen kan användas för att värma upp delar av Duveholmshallen, där kostnaderna kan sänkas.
Därför är investeringen i en ny ishall även en satsning på vård, skola, omsorg och klimat.
Det finns en dimension till i de där tre orden, vård, skola och omsorg och ingen har tydligaregjort dem bättre för mig än förre katrineholmaren Christian Welander på Sörmlands fotbollsförbund:
”När politiker pratar om omsorg menar de oftast barn- och äldreomsorg. Men var finns omsorgen för alla generationer däremellan?”
115 miljoner är ruggigt mycket pengar. Men jag är inte säker på att det över tid blir billigare för samhället att lägga ned konstisen. Om pengarna fördelas på de vinster som kan göras i vården, skolan, omsorgen och för miljön är det väl använda kronor. Framför allt när de kommer alla generationer till gagn.