Det var upplagt för fest, prestige och kamp i derbyt på Backavallen. Men precis som i Kents kända låt så kom först ingenting, sen kom ingenting, sen kom ingenting men sen kom en krock och ett äkta hattrick. På en Malmköpingshörna gick Niklas Norman upp för att nicka undan bollen. I stället fick han en armbåge eller ett huvud i bakhuvudet och tvingades av planen för att kyla ner skallen.
Tolv minuter senare sprang Norman med armarna sträckta mot skyn och skrek. På ett fint inlägg från högerkanten kunde han omarkerat nicka in ledningsmålet för det rödklädda KSK.