Det är i Järvenhallen de håller till. Först av allt samlas de cirka 40 barnen och lika många föräldrar och mor- och farföräldrar i en stor ring mitt på golvet och där börjar "Tysta leken". När Anita drar igenom kvällens övningar lyssnar barnen spänt, speciellt när hon berättar att det ska bli skattjakt i mörker.
Ljuset släcks ner och här och där ligger det reflexer som glittrar som skatter när barnen lyser på dem med ficklampor. Efter en tid tänds ljuset och det är dags för de mest skiftande övningar som kan tänkas få plats i en liten hall. Men hallen känns nog inte alls så liten om man är tre år och ska gå balansgång en halvmeter upp i luften.
Till varje tillfälle hittar Anita Ansin på något nytt. Idag var det skattjakt och olika stationer med redskap.
‒Ibland hittar hon också på ramsor som passar de olika helgerna, berättar en förälder.
Under den här timmen är det aldrig tyst, utan barn är ju som barn är, alltid ivriga att gå på nästa station och så nästa och nästa... Men mitt i allt det organiserade kaoset står Anita Ansin leende och kolugn och leder de olika övningarna.
Fyra pass i veckan kör hon med barn i ålder från de här allra yngsta till seniorer i sin egen ålder. Det har förresten gjort strax innan småbarnen kom.
Vi försökte få till ett litet prat med Anita efter passet, men si det gick inte alls. Då skulle hon vidare till nästa engagemang som kallade på hennes uppmärksamhet den här måndagskvällen. Så det fick bli att prata med henne under passet.
Är det här den yngsta gruppen i er förening, GKKG?
‒Vi har en Bamsegrupp också, den är även den från 3 år. Här försöker vi lära barnen grundrörelserna som är att kasta och fånga, springa, hoppa och gå, klättra, stödja, balansera och samarbeta, ja vi gör det mesta under den här timmen, säger Anita Ansin leende.
Att det är populärt går inte att ta miste på, det riktigt spritter i benen på alla barnen – och även på några av de vuxna.
Eller som en mamma sa, precis på slutet:
‒Kan inte barnen gå och sätta sig nu så att vi vuxna också kan få leka lite? sa hon halvt på skoj, halvt på allvar, eftersom Anita Ansin lockar fram barnet hos såväl gammal som ung.